Samhällsinriktade åtgärder
Det riktade hälsosamtalet är en individinriktad insats, som är en del i en befolkningsstrategi. I både Skaraborg/Jönköping och Västerbotten ingick även samhällsinriktade åtgärder som en viktig del för att underlätta för deltagarna i samtalen att genomföra förändringar av sina levnadsvanor i hälsosam riktning. En slutsats av utvärderingen av den svenska modellen för riktade hälsosamtal är därför att de riktade hälsosamtalen ska kombineras med samhällsinriktade åtgärder.
Efterfrågestrategi
I det befolkningsinriktade arbetet kan man dels rikta in sig på att stimulera efterfrågan på hälsosamma alternativ, dels inrikta sig på att öka utbudet av hälsosamma alternativ. Efterfrågan kan stimuleras genom en kunskapsorienterad strategi, vilket innebär att man på olika sätt försöker förmedla kunskap i ett visst ämne för att på sikt attityder och beteende förändras till följd av den ökade kunskapen. Enligt den så kallade KAB-modellen (Kunskap Attityd Beteende) är ökade kunskaper en förutsättning för att attityder och beteende ska förändras. En del hävdar att denna metod fungerar bäst i gruppen välutbildade. För att nå bredare krävs andra metoder. Många menar istället att det är bättre att direkt rikta in sig på själva beteendet och även inkludera känslomässiga inslag. Detta sätt är vanligt bland andra aktörer, som via annonser och reklamfilmer försöker få oss att anamma mindre goda vanor.
Utbudsstrategi
Lika viktigt som det är att stimulera efterfrågan är det att stimulera utbudet på hälsosamma alternativ. Det hjälper ju inte om man genom olika åtgärder lyckas intressera människor för till exempel mager nyckelhålsmärkt ost om denna ost sedan inte finns att köpa i butiken. Det är lika ineffektivt som att uppmuntra folk att börja simma om det inte finns någon simhall. Genom att samverka med till exempel idrottsföreningar eller fritidsförvaltningen i kommunen kan kanske dessa stimuleras till att förbättra tillgängligheten till motionsanläggningar och motionsalternativ som passar invånarna. På samma sätt butiker, restauranger och personalmatsalar på olika sätt uppmuntras till att förbättra sitt utbud avseende livsmedel och maträtter så att ett hälsosamt matval underlättas. Denna typ av samverkan med olika samverkanspartners i lokalsamhället är exempel på samhällsinriktade åtgärder, som indirekt kan gynna befolkningens hälsa.
Såväl efterfrågan som utbud kan också påverkas av till exempel reklamförbud, prishöjningar, åldersgränser mm, när det till exempel gäller tobak och alkohol. Även efterfrågan av olika livsmedel kan påverkas av prisåtgärder som prishöjningar på ohälsosamma livsmedel och subventioner av hälsosamma alternativ. Att till exempel ta bort momsen för nyckelhålsmärkta livsmedel skulle kunna bidra till stora förändringar i människors livsmedelsval och därmed få positiva effekter på folkhälsan.
Exempel på samhällsinriktade åtgärder
Lokalt folkhälsoråd
Ett lokalt folkhälsoråd är en bra plattform för att organisera det samhällsinriktade folkhälsoarbetet. Genom hälsorådet ges möjlighet ges möjlighet till samverkan mellan primärvård och andra aktörer i lokalsamhället som fritidsförvaltning, socialförvaltning, skola, polisen, religiösa samfund, apotek, ideella föreningar m fl.
Samverkan
Potentiella samverkanspartners kan variera från kommun till kommun. Här nedan ges några exempel på möjliga sådana. Gör en kartläggning av vad som finns i din närhet i din kommun och bjud in till samarbete.
Hälsocenter
Hälsocenter är ett samarbete mellan Region Jönköpings län och kommunerna i länet. På kommunens hälsocenter kan invånarna få hjälp och stöd vid måttligt ohälsosamma matvanor, vid ensamhetsproblematik och att komma igång med fysisk aktivitet.
Idrottsföreningar
Idrottsföreningar kan vara en resurs för patienter som behöver stöd för att komma igång med fysisk aktivitet. Bjud in föreningarna i närområdet för dialog och genomför kartläggning av vad föreningarna kan erbjuda när det gäller fysisk aktivitet.
Andra ideella föreningar
Såväl idrottsföreningar som andra ideella föreningar och kyrkan kan vara ett stöd för att aktivera invånare och ge stöd till invånare med upplevd ensamhet. Bjud in och ta reda på vad som erbjuds i vårdcentralens närområde.
Kommunens kultur- och fritidskontor
Viktig samarbetspartner för att utveckla utbudet av kultur och möjligheter att bedriva fysisk aktivitet. Via det lokala folkhälsorådet, om sådant finns, öppnas stora möjligheter till samverkan. Hur ser möjligheterna till fysisk aktivitet ut? Kommunen kanske kan utöka utbudet av lättillgängliga, säkra och trygga promenad- och motionsspår. Om folkhälsoråd saknas bjud in kultur- och fritidskontoret för dialog.
Kommunens stödfunktion till personer med alkohol- och drogberoende
Viktig samarbetspartner i arbetet med alkohol- och drogberoende.
Livsmedelsbutiker och restauranger
Lokalsamhällets livsmedelsbutiker och restauranger är viktiga samarbetspartners när det gäller att påverka utbudet av hälsosamma livsmedel respektive måltider.
Lokalt utvecklingsarbete
Marit? (Utvecklingspotten). Insatserna ska sträva mot att förbättra folkhälsan i vårdcentralens närområde.
Föreläsningar
Föreläsningar med olika hälsoteman arrangerade av vårdcentralen brukar vara uppskattade av invånarna.
Hälsodagar/-veckor
Återkommande aktiviteter med hälsotema arrangerade av vårdcentralen under hela året medför kontinuitet och långsiktighet i det samhällsinriktade folkhälsoarbetet. Det kan inrymma föreläsningar men även andra aktiviteter som utställningar, prova-på-aktiviteter, testning av levnadsvanor mm. Att bjuda in olika kända gästföreläsare kan öka intresset. Det är en fördel om aktiviteterna genomförs tillsammans med andra viktiga samarbetspartners i lokalsamhället.
Tipspromenad
Tipspromenad är exempel på en utmärkt motionsaktivitet, som passar alla åldrar. Det ger både fysisk och mental stimulans. Genom att promenera tillsammans med andra får det också en social dimension. Tipspromenader arrangeras oftast av idrottsföreningar på söndagar i anslutning till en klubbstuga på ett motionsspår, vilket också kan bidra till en positiv naturupplevelse. Det finns dock inget som hindrar att tipspromenader arrangeras på andra dagar och inne i lokalsamhället nära invånarna. Bjud gärna in olika typer av ideella föreningar till att arrangera en eller ett par tipspromenader per år eller termin. Skapa en kedja av tipspromenader under året med olika arrangörer och platser i lokalsamhället. Även livsmedelsbutiker, sportbutiker, kommunala förvaltningar med flera kan delta i en sådan ”stafett”.
Exempel på samhällsinriktade insatser i Habo, Norsjö och Svalöv
Habo
Mellan åren 1984–1996 pågick ett preventivt arbete i Habo kommun i syfte att minska antalet fall i förtida död till följd av ischemisk hjärtsjukdom. Detta förebyggande arbete drevs av ett lokalt hälsoråd i primärvården i Habo i samverkan med kommunen. I hälsorådet deltog distriktsläkare, distriktssköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnast, psykolog, med flera från vårdcentralen. Där fanns också flera tjänstemän och politiker från kommunen som skolsköterska, miljö- och hälsovårdschef, fritidschef m fl. Strategier och riktlinjer togs fram i hälsorådet och olika arbetsgrupper skapades för de olika levnadsvanorna, allergi, olycksfall mm. Dessutom genomfördes ett samarbete med skola, livsmedelsbutiker, föreningsliv med flera. Samtidigt som en kombination av individuella insatser i primärvården, såsom riktade hälsosamtal, och samhällsinriktade åtgärder genomfördes, sågs successivt en kraftigt minskad dödlighet i hjärtinfarkt. Den minskade dödligheten var betydligt större än i övriga Sverige och jämförbara kommuner.
Norsjö
I början av 1980-talet upptäcktes, baserat på epidemiologisk befolkningsdata, att förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar vara oroväckande hög i norra Sverige. I samband med detta påbörjades därför ett interventionsprogram i Norsjö där ett lokalt samarbete mellan vårdgivare, livsmedelsbutiker, skolor, kommuner och allmänheten initierades. Programmet gick även ut på att skapa en ökad medvetenhet i befolkningen genom att tillsammans med livsmedelsbutiker införa ett nytt system för livsmedelsmärkning som efter några år blev det officiella livsmedelsmärkningssystemet i Sverige (nyckelhålsmärkningen). Försäljningsstatistiken gällande mejeriprodukter med låg fetthalt visade på en tydlig ökning. De olika delarna av interventionsprogrammet hade dessutom tagits emot väl av allmänheten.
Svalöv
Linda Hunter jobbar som sjuksköterska på Vårdcentralen Svalöv och har tillsammans med kollegor startat ett samarbete med ICA nära i Teckomatorp. Samarbetet handlar främst om att främja goda levnadsvanor hos allmänheten genom att skapa förutsättningar för kunden att uppmärksamma och välja mer hälsosamma alternativ. Under ett möte med butikschefen diskuterades olika tillvägagångssätt. En åtgärd som infördes var att sätta upp lappar med rubriken “Vårdcentralen Svalöv tipsar!”. Ytterligare en åtgärd som var att placera recept vid ingången som ska ge tips och inspirera kunder till hälsosamma måltider. Det anordnades även en tipsrunda där lappar placerades runt om i butiken med frågor kring hälsa, såsom: “Hur mycket rekommenderas att man rör på sig om dagen?”. Varje fråga hade tre svarsalternativ, varav ett korrekt svar.
Vårdcentralen bedriver idag även ett samarbete med flera andra aktörer i Svalövs kommun för att utöka arbetet med samhällsinriktade åtgärder. Under arbetet har de tagit kontakt med kommunens socialchef för att diskutera vad man på strukturell nivå skulle kunna arbeta med i kommunen. Dessutom har en dialog förts med fritidschefen gällande olika aktiviteter i kommunen samt med en tandhygienist på Folktandvården. Linda berättar även att de har haft ett samarbete med Elevhälsan och skolsköterskorna där regelbunden kontakt har förts. Vårdcentralen Svalöv anordnade tillsammans med kommunen även en tipsrunda för att peppa invånarna till att bege sig ut och minska stillasittandet under vintern. Tipsrundan var gratis, ungefär en kilometer och innehöll frågor på temat hälsa.
Kontakt
Lisbeth Johansson, Region Jönköpings län
lisbeth.m.johansson@rjl.se
Senast uppdaterad 30 augusti, 2023 av conny.thalin@rjl.se