Poängen baseras på resultatrapporten för matvanor.
| Risknivå 1 | >49 poäng |
| Åtgärder | Bekräfta och uppmuntra till fortsatt goda matvanor. |
| Verktyg och resurser | Råden på en minut, Livsmedelsverket Äta för att må bra, 1177 Ät mer fullkorn, Dietisternas riksförbund Eventuell regionspecifik information |
| Risknivå 2 | 35-49 poäng |
| Åtgärder | Bedöm graden av förändringsbenägenhet. Ge enkla råd och/eller genomför rådgivande samtal. Erbjud personcentrerad och motiverande rådgivning utifrån Livsmedelsverkets kostråd. Komplettera gärna med skriftlig information. Erbjud deltagaren uppföljning av målen inom 6 månader. |
| Verktyg och resurser | Hitta ditt sätt, Livsmedelsverket Korta råd om hälsosam mat, Nationellt kliniskt kunskapsstöd Livsmedelsverkets faktablad Motivationsbedömning vid ohälsosamma matvanor, Nationellt kliniskt kunskapsstöd Råden på en minut, Livsmedelsverket Äta för att må bra, 1177 Ät mer fullkorn, Dietisternas riksförbund Eventuell regionspecifik information |
| Risknivå 3 | 20–34 poäng |
| Åtgärder | Bedöm graden av förändringsbenägenhet. Erbjud rådgivande samtal. Erbjud personcentrerad och motiverande rådgivning utifrån Livsmedelsverkets kostråd. Komplettera gärna med skriftlig information. Erbjud uppföljning av målen inom 4–8 veckor. |
| Verktyg och resurser | Hitta ditt sätt, Livsmedelsverket Korta råd om hälsosam mat, Nationellt kliniskt kunskapsstöd Livsmedelsverkets faktablad Matvanekollen, Livsmedelsverket Motivationsbedömning vid ohälsosamma matvanor, Nationellt kliniskt kunskapsstöd Råden på en minut, Livsmedelsverket Äta för att må bra, 1177 Ät mer fullkorn, Dietisternas riksförbund Eventuell regionspecifik information |
| Risknivå 4 | <20 poäng |
| Åtgärder | Bedöm graden av förändringsbenägenhet. Erbjud rådgivande samtal. Erbjud personcentrerad och motiverande rådgivning utifrån Livsmedelsverkets kostråd. Komplettera gärna med skriftlig information. Erbjud kvalificerat rådgivande samtal hos dietist eller diplomerad matrådgivare. |
| Verktyg och resurser | Hitta ditt sätt, Livsmedelsverket Korta råd om hälsosam mat, Nationellt kliniskt kunskapsstöd Livsmedelsverkets faktablad Matvanekollen, Livsmedelsverket Motivationsbedömning vid ohälsosamma matvanor, Nationellt kliniskt kunskapsstöd Råden på en minut, Livsmedelsverket Äta för att må bra, 1177 Ät mer fullkorn, Dietisternas riksförbund Eventuell regionspecifik information |
Snabbguide
Den viktigaste aspekten vid samtal om hälsosamma matvanor är att betona helheten. Detta innebär att fokus bör ligga på sammansättningen av hela kosten och att enstaka näringsämnen och livsmedel har mindre betydelse. Att öka intaget av hälsosamma livsmedel är lika viktigt som att minska intaget av ohälsosamma livsmedel. Utgå från de svenska kostråden.
Vad en person äter och dricker har stor betydelse för hälsan på både kort och lång sikt.
Hälsosamma matvanor påverkar minne och livskvalitet samt kan förebygga och behandla en mängd sjukdomar och riskfaktorer. Maten påverkar risken för folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, fetma och vissa cancersjukdomar.
Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 % och förebygga upp till 40 % av alla cancerfall.
Även den som redan blivit sjuk kan göra stora vinster.
En person som har haft en hjärtinfarkt och börjar äta hälsosamt med ett kostmönster liknande medelhavskost kan minska risken för en ny hjärtinfarkt eller hjärtdöd med upp till 72 % de närmaste fyra åren.
Gynnsamma effekter kan ses död ses redan inom ett par månader.
Motsvarande effekter vid statinbehandling kan dröja 1,5–2 år.
Åtgärder
Återkoppla och diskutera resultatet på “Frågor om dina matvanor” med deltagaren. Bekräfta det som är hälsosamt.
Ställ frågor och utgå från patientens tankar och funderingar:
- Vad känner du till om hur dina matvanor kan påverka din hälsa?
- Är det okej att jag berättar om hur dina matvanor kan påverka din hälsa?
- Vad skulle kunna få dig att fundera på att ändra matvanor?
Enkla råd
Informera kort om att matvanorna kan ha betydelse för personens hälsotillstånd. Uppmuntra till förbättrade matvanor och komplettera gärna med skriftlig information till exempel:
- Råden på en minut, Livsmedelsverket.
- Ät mer fullkorn, Dietisternas riksförbund
Ett enkelt sätt att göra kloka val och följa råden är att välja nyckelhålsmärkta alternativ.
Nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller mindre socker och salt, mer fibrer och fullkorn och nyttigare eller mindre fett än andra livsmedel av samma typ.
Nyckelhålsmärket, Livsmedelsverket
Rådgivande samtal
Erbjud rådgivande samtal för den som hamnar på gult, orange eller rött på hälsokurvan. Det innebär en mer omfattande och individanpassad rådgivning i dialog om matvanor. Använd gärna pedagogiska verktyg som till exempel tallriksmodellen, nyckelhålsmärkning eller matpyramiden. Observera att den som hamnar på rött även ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal.
Bedöm graden av förändringsbenägenhet genom motiverande samtalsmetodik.
Använd motiverande samtalsmetodik för att utforska vilka förändringar deltagaren är intresserad av att genomföra. Sätt mål tillsammans med personen utifrån dennes förutsättningar.
Erbjud personcentrerad rådgivning utifrån Livsmedelsverkets kostråd.
- Vad upplever du är bra och mindre bra med dina matvanor?
- Om du skulle ändra på något, vad skulle du helst vilja förändra?
- Vilket stöd skulle du behöva för att kunna göra förändringen?
Motivationsbedömning vid ohälsosamma matvanor, Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vid låg eller måttlig förändringsbenägenhet:
Vid låg förändringsbenägenhet kan samtal om förändringen utifrån frågorna:
- Vad upplever du är bra och mindre bra med dina matvanor?
- Om du skulle ändra på något, vad skulle du helst vilja förändra?
- Vilket stöd skulle du behöva för att kunna göra förändringen?
Vid hög förändringsbenägenhet:
Planera kort- och långsiktiga mål tillsammans med deltagaren utifrån personcentrerad samtalsmetodik.
Genomför rådgivande samtal om mat.
Komplettera gärna råden med skriftlig information, till exempel:
- Korta råd om hälsosam mat, Nationellt kliniskt kunskapsstöd
- Ät mer fullkorn, Dietisternas riksförbund
- Råden på en minut, Livsmedelsverket
Erbjud Livsmedelsverkets faktablad om kostråden för specifika livsmedel beroende på vad som är relevant för just den patient du har samtal med.
Introducera förändringar stegvis eftersom förändringsarbete kring matvanor ofta handlar om att ändra flera olika vanor, exempelvis livsmedelsval, måltidsordning och/eller portionsstorlek.
Erbjud uppföljning inom 4–8 veckor (orange) respektive 6 månader (gult). Detta kan ske genom kontakter vid ett eller flera tillfällen genom besök, brev, telefon eller digitalt.
Invånare i Region Jönköpings län som har måttligt ohälsosamma matvanor (gult eller orange i hälsokurvan) kan erbjudas hänvisning till kommunens hälsocenter för kurs i hälsosamma matvanor.
Kvalificerat rådgivande samtal
Erbjud remiss till dietist eller diplomerad matrådgivare för den som hamnar på rött på hälsokurvan.
Livsmedelsverkets faktablad
Mer grönsaker och frukt
Fakta: Mer grönt och frukt, Livsmedelsverket
- Fråga deltagaren vad den kan tänka sig börja äta, alternativt äta mer av.
- Hur skulle deltagaren kunna gå tillväga för att öka sitt intag?
- Finns det möjlighet att lägga till något till måltiderna? Eller däremellan?
- Introducera gärna tallriksmodellen och förklara hur den kan användas i praktiken.
Mer fisk och skaldjur
Fakta: Mer fisk och skaldjur, Livsmedelsverket
- Undersök om deltagaren själv ser någon möjlighet att öka intaget.
- Finns det färdiga fisk- och skaldjursprodukter som deltagaren kan tänka sig att prova?
- Skulle deltagaren kunna använda fisk och skaldjur som pålägg på smörgåsen?
- Framhåll möjligheten att variera intaget genom att välja inlagd, rökt, gravad, konserverad, fryst och färsk fisk.
Byt till fullkorn
Fakta: Byt till fullkorn, Livsmedelsverket
- Undersök vilka fullkornsprodukter deltagaren äter i dagsläget. Vilka produkter har deltagaren provat tidigare?
- Finns det fullkornsprodukter som deltagaren kan tänka sig att öka intaget av?
- Framhåll att lite fullkorn är bättre än inget, inför förändringar stegvis.
- Vad har deltagaren för frukostvanor? Finns det möjlighet att öka fullkornsintaget där?
- Föreslå att deltagaren använder nyckelhålsmärket för vägledning i butik.
Byt till nyttiga matfetter
Fakta: Byt till nyttiga matfetter, Livsmedelsverket
- Undersök vilket smörgås- och matfett deltagaren använder i dagsläget.
- Finns det tillfällen eller maträtter där deltagaren skulle kunna ändra sort eller mängd matfett?
- Om deltagaren vill behålla sitt mer ohälsosamma matfett, skulle han/hon vara intresserad av att ersätta halva mängden mot ett mer hälsosamt alternativ?
- Föreslå att deltagaren använder nyckelhålsmärket för vägledning i butik.
Byt till magra mejeriprodukter
Fakta: Byt till magra mejeriprodukter, Livsmedelsverket
- Vilka mejeriprodukter äter deltagaren ofta? Fokusera på dessa, de har störst betydelse för hälsan.
- Hur ser intaget ut hemma jämfört med utanför hemmet?
- Dricker deltagaren mejeriprodukter till maten eller mellan måltider?
- Föreslå att deltagaren använder nyckelhålsmärket för vägledning i butik.
Mindre rött kött och chark
Fakta: Mindre rött kött och chark, Livsmedelsverket
- Undersök vilka kött- och charkprodukter deltagaren äter i dagsläget.
- Vad skulle deltagaren lättast kunna minska? Vad skulle deltagaren kunna ersätta köttet med?
- Kan deltagaren tänka sig att byta och/eller ersätta köttpålägg på smörgåsar?
- Kan deltagaren dryga ut kötträtter genom att tillsätta grönsaker eller baljväxter vid matlagning?
- Kan deltagaren börja med att minska köttintaget under någon/några dagar i veckan?
Mindre salt
Fakta: Mindre salt, Livsmedelsverket
- Undersök hur ofta deltagaren äter färdigmat, snabbmat, charkprodukter och ostar.
- Tillsätter deltagaren salt vid middagsbordet?
- Vilka möjligheter ser deltagaren till att minska på saltintaget?
- Föreslå att deltagaren använder nyckelhålsmärket för vägledning i butik.
Mindre socker
Fakta: Mindre socker, Livsmedelsverket
- Kartlägg hur deltagarens nuvarande intag ser ut i frekvens och mängd. Arbeta stegvis med att förändra vanor och intag utifrån utgångsläget.
- Framhåll att målet inte är att utesluta socker helt utan att välja sina tillfällen med omsorg.
- Sockersötad dryck kan vara en stor källa till både socker och energi. Kan deltagaren tänka sig att ersätta nuvarande intag mot ett sockerfritt alternativ?
- Föreslå att deltagaren använder nyckelhålsmärket för vägledning i butik.
Fördjupning
Bakgrund
Vad en person äter och dricker har stor betydelse för hälsan både på kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor påverkar minne och livskvalitet samt kan förebygga och behandla en mängd sjukdomar och riskfaktorer.
Maten påverkar risken för folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, fetma och vissa cancersjukdomar. Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med 30–50 % och förebygga upp till en tredjedel av alla cancerfall.
Även den som redan blivit sjuk kan göra stora vinster. En person som har haft en hjärtinfarkt och börjar äta hälsosamt med ett kostmönster liknande medelhavskost kan minska risken för en ny hjärtinfarkt eller hjärtdöd med upp till 72 % de närmaste fyra åren. Gynnsamma effekter på sjukdom och död ses redan inom ett par månader. Motsvarande effekter vid statinbehandling kan dröja 1,5–2 år.
Kostråd och näringsrekommendationer
De svenska kostråden bygger på forskning om hur olika livsmedel och matvanor påverkar hälsan och tar hänsyn till de mattraditioner och hälsoproblem som finns i Sverige. Kostråden baseras i sin tur på de nordiska näringsrekommendationerna som är en vetenskaplig sammanställning över vilka matvanor som bidrar till att uppnå näringsbehovet genom livet och minska risken för hjärt-kärlsjukdom, fetma, diabetes typ 2 och viss typ av cancer.
Utöver närings- och hälsoaspekter så omfattar den senaste uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna även miljöaspekter vilket innebär att kostråden är vetenskapligt underbyggda ur både hälso- och miljösynpunkt.
Näringsrekommendationerna visar att hög konsumtion av grönsaker (till exempel gröna bladgrönsaker, baljväxter, kål, lök, rotfrukter, tomat, paprika och avokado), frukter och bär, nötter och frön, fullkornsprodukter, fisk och skaldjur, vegetabiliska oljor och matfetter som baseras på vegetabilisk olja samt magra mjölkprodukter är kopplade till lägre risk för de flesta kroniska sjukdomar och förtida död. Dessa livsmedel har en hälsomässigt gynnsam sammansättning av fetter, kolhydrater och proteiner och är rika på vitaminer och mineraler.
Matvanor som däremot kännetecknas av hög konsumtion av rött kött (nöt, fläsk, lamm och vilt) och processat kött samt livsmedel med stor mängd tillsatt socker, fett och salt är kopplade till ökad risk för negativa hälsoeffekter och kroniska sjukdomar.
De svenska kostråden är i linje med de kostråd som ges i många andra delar av världen. Följer man dessa kostråd och äter varierat behövs i regel inget kosttillskott. Eftersom livsmedel innehåller fler gynnsamma ämnen utöver vitaminer och mineraler så går det inte att kompensera för ohälsosamma matvanor genom kosttillskott.
Matvanor i Sverige
I den senaste nationella matvaneundersökningen bland vuxna från 2010-2011 framkom att endast 20 procent av befolkningen kommer upp i rekommenderad mängd frukt och grönsaker. Undersökningen visade även att 90 procent åt för lite fullkorn och att 40 procent åt för mycket socker. Ur ett hjärt-kärlperspektiv är det dessutom oroande att sju av tio rapporterade ett för högt intag av salt och att åtta av tio överskred rekommendationerna för mättat fett. Resultaten visade även att unga kvinnor och män i åldrarna 18-30 år hade de mest ohälsosamma matvanorna och att kvinnor generellt hade bättre matvanor än män.
Samtal om matvanor
Vid samtal om matvanor kan rådgivningen med fördel utgå från kostråden i Hitta ditt sätt, Livsmedelsverket. För mer information kring de rådgivningsnivåer som Socialstyrelsen rekommenderar vid samtal om matvanor, se:
- Ohälsosamma levnadsvanor, nationellt vårdprogram (kortversion)
- Ohälsosamma matvanor, Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Enkla råd – definition
Enkla råd avser en metod för att ge information och korta standardiserade, evidensbaserade råd om levnadsvanor. Enkla råd kan erbjudas för att fortsätta dialogen med patienten när en ohälsosam levnadsvana konstaterats, för att väcka intresse och motivera till rekommenderade åtgärder. Råden kan kompletteras med skriftlig information. Samtalet kräver oftast mindre än 5 minuter.
Enkla råd ska inte förväxlas med att ställa frågor för att uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, utan förutsätter att personalen har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor. Råd ges med respekt för patientens självbestämmande.
Rådgivande samtal – definition
Ett rådgivande samtal tar längre tid än enkla råd och utgår från den enskilde patientens situation. Åtgärden tar vanligtvis 5–15 minuter, men kan i vissa fall ta upp till 30 minuter och kan genomföras i samband med att den ohälsosamma levnadsvanan uppmärksammas eller vid ett senare tillfälle.
Samtalet sker i form av en dialog där personalen tar hänsyn till patientens hälsa, ålder, sjukdomstillstånd, diagnos, risknivå, samt andra specifika faktorer i patientens liv. Rådgivande samtal kan inkludera motiverande strategier och kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel.
Rådgivande samtal bör kompletteras med uppföljning vid ett eller flera tillfällen i form av fysiskt återbesök, telefonsamtal eller digital kontakt.
Kvalificerat rådgivande samtal – definition
Ett kvalificerat rådgivande samtal är en mer omfattande insats än det rådgivande samtalet vad gäller både tid och form och förutsätter att personalen har god kunskap om levnadsvanan och utbildning i metoden som används för samtalet. Under samtalet görs en fördjupad kartläggning av levnadsvanan och patientens förkunskaper i dialog med patienten. Det kvalificerat rådgivande samtalet innebär en hög grad av personcentrering och individanpassning genom att råden anpassas till individens diagnos, kunskapsnivå, förutsättningar och önskemål.
Samtalet ska vara strukturerat och teoribaserat och kan inkludera motiverande strategier samt kompletteras med hjälpmedel och verktyg. Samtalet kan utgå från motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi eller annan evidensbaserad samtalsmetodik. Samtalet kan ges individuellt eller i grupp.
Rådgivning på denna nivå har fokus på en levnadsvana och sker vanligen vid ett särskilt avsatt tillfälle. Under samtalet görs en plan för förändring av levnadsvanan och strategier för problemlösning och återfallsprevention appliceras. Kvalificerat rådgivande samtal kräver uppföljning vid ett eller flera tillfällen. Uppföljningen kan omfatta fysiskt återbesök, telefonsamtal eller digital kontakt.
Läs mer
Ohälsosamma matvanor, nationellt vårdprogram (kortversion)
Kontakt
Lisbeth Johansson, Region Jönköpings län
lisbeth.m.johansson@rjl.se
Senast uppdaterad 27 november, 2023 av hans.lingfors@rjl.se