Riskfaktorer
Risken att bli sjuk och dö en för tidig död påverkas av flera olika faktorer. Olika samhällsförhållanden som miljö, trafik, ekonomi och levnadsstandard spelar stor roll. När det gäller individuella faktorer kan dessa indelas i arv, levnadsvanor och biologiska riskmarkörer som blodtryck, blodfetter och vikt.
Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, följt av cancersjukdomar (1). Dessa sjukdomar svarar för en stor del av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Av hjärtkärlsjukdomarna är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken (1).
Påverkbara faktorer kopplade till risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom
- Fysisk inaktivitet
- Ohälsosamma matvanor
- Alkoholintag
- Tobaksbruk
- Psykosociala faktorer
- Bukfetma
- Högt blodtryck
- Höga blodfetter
- Diabetes typ 2
Risken för hjärtinfarkt och diabetes ökar om man har dessa sjukdomar i släkten (2, 3).
Det som har störst betydelse när det gäller att hålla sig frisk och nå sin optimala livslängd är framför allt levnadsvanorna. Dessa kan vara både positiva och negativa för hälsan och risken för sjukdom och för tidig död. De levnadsvanor som påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom påverkar också risken för flera cancersjukdomar.
Den stora majoriteten av alla dödsfall i Sverige orsakas av icke-infektiösa sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom och cancer. Tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, riskkonsumtion av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet utgör fyra av de största riskfaktorerna för ohälsa. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan majoriteten av all kardiovaskulär sjukdom och en tredjedel av all cancer i världen förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor (4, 5). Det finns även god evidens för att hälsosamma levnadsvanor kan förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes. Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol, lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor (6). De fyra levnadsvanorna är bland de största bidragande orsakerna till den samlade sjukdomsbördan i Sverige (7).
Majoriteten av all hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 samt 30-40 procent av all cancer kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor (4, 5, 8).
Personer som redan drabbats av sjukdom kan också göra stora vinster med hälsosamma levnadsvanor (9).
Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från 2022 visar att ohälsosamma levnadsvanor är vanligt förekommande i befolkningen, med något högre andel bland män och individer med låg socioekonomi (10). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) så ska sjukvården inte bara bota och lindra, utan även arbeta med att förebygga sjukdom och främja hälsa (11). Vidare ska patienter informeras om metoder för att förebygga sjukdom eller skada, enligt Patientlagen (2014:821) (12).
Enligt Global Burden of Disease 2019 rankas tobak som den främsta riskfaktorn för ohälsa och tidig död oavsett orsak i Sverige (se figur 1 nedan) (7).
Figur 1: Antal förlorade levnadsår med full hälsa pga sjukdom och död oavsett orsak
Ohälsosamma matvanor rankas som den levnadsvana som förorsakar mest insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom (7).
Figur 2: Antal förlorade levnadsår med full hälsa pga sjukdom och död i hjärtkärlsjukdom
Riktade hälsosamtal
Hjärt-kärlsjukdomar har en multifaktoriell genes (orsakas av arv, levnadsvanor, biologiska markörer, socioekonomi, samhällsförhållanden m.m.) och för att förebygga/behandla hjärt-kärlsjukdomar krävs därför ett multifaktoriellt angreppssätt.
Riktade hälsosamtal är en metod för att uppmärksamma och stödja en person utifrån dennes resurser att förbättra de levnadsvanor samt frisk- och riskfaktorer som har stor betydelse för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2.
Riktade hälsosamtal drivs integrerat i primärvården, anpassas till lokala förutsättningar och kompletteras med olika samhällsinriktade åtgärder i samverkan med civilsamhället.
Metoden bygger på att vårdcentralen bjuder in alla sina listade invånare i utvalda åldersgrupper till ett hälsosamtal. Riktade hälsosamtal kan även erbjudas till förstagångsföräldrar av barnhälsovården.
Hälsokurvan är ett grafiskt, hälsopedagogiskt hjälpmedel som ger en samlad översikt över en individs viktigaste resurser samt frisk- och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Hälsokurvan är ett effektivt hjälpmedel som underlag för ett riktat hälsosamtal.
Vad ingår i Hälsokurvan?
I Hälsokurvan redovisas faktorer, som förklarar upp till 95 % av orsakerna till hjärtinfarkt och stroke (13, 14).
- Levnadsvanor
- Livssituation
- Psykisk hälsa
- Ärftlighet
- BMI
- Midjastusskvot
- Blodtryck
- Kolesterol
- Kronisk sjukdom
Figur 3: Bild på hälsokurvan.
Fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet har bevisad effekt att kunna förebygga och behandla många sjukdomstillstånd, framför allt hjärt- kärlsjukdomar. Studier har visat att fysisk aktivitet har en dubbelt så bra förebyggande effekt på diabetes som vad tablettbehandling har (15). De som är regelbundet fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag har i genomsnitt en halverad risk för hjärtinfarkt jämfört med den grupp som är fysiskt inaktiv (16-19).
Fysisk aktivitet stärker skelettet och minskar risken för frakturer orsakade av benskörhet. Fysisk aktivitet stärker immunsystemet och minskar risken för infektioner och vissa former av cancer. Fysisk aktivitet sänker blodtrycket och minskar blodfetterna. Fysisk aktivitet minskar risken för blodpropp genom att göra blodplättarna mindre ”klibbiga” och genom att förbättra kroppens egen propplösande förmåga (fibrinolys).
Fysisk aktivitet kan bidra till att hålla en låg vikt eller bidra till viktnedgång för den som är överviktig. Oberoende av eventuell viktnedgång är effekten så påtaglig att det är bättre ur hälsosynpunkt att vara överviktig och fysiskt aktiv än att vara ”smal och lat”.
Fysisk aktivitet har lika bra effekt som läkemedel vid mild till måttlig depression och ger mindre risk för återfall än läkemedelsbehandling (18). Fysisk aktivitet påverkar nervnybildning och nervsystemet positivt med bland annat förbättrad stresstålighet, förbättrad självkänsla, psykisk uthållighet, bättre minne och förbättrad inlärningsförmåga.
Högre dos fysisk aktivitet ger generellt större hälsoeffekt. En dryg tredjedel av Sveriges befolkning rapporterar nivåer som inte uppnår rekommendationen för fysisk aktivitet på minst 150-300 minuter med måttlig intensitet per vecka, lika stor andel män som kvinnor. Hälsovinsten är störst för dem som rör sig lite och som ökar sin aktivitet från låg till måttlig dos av fysisk aktivitet.
Mat
Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och ohälsa i Sverige och ökar risken för sjukdom, sänkt livskvalitet och för tidig död, framför allt genom en ökad risk att drabbas av fetma, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes och karies (7, 26, 27). Beräkningar visar att 14 procent av alla förtida dödsfall i Sverige skulle kunna förhindras eller senareläggas genom hälsosamma matvanor (42).
Hälsosamma matvanor är förenad med minskat insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom (28-30). Flera faktorer i kosten har visat sig ha en positiv inverkan och ge lägre dödlighet i exempelvis hjärt- kärlsjukdomar. Exempel på sådana är fullkornsprodukter, fisk, frukt, baljväxter, grönsaker, oliv- och rapsolja, som ingår i den s.k. Medelhavskosten. I en stor randomiserad kontrollerad primärpreventiv studie minskade insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom med 30 % för den grupp som rekommenderas att äta Medelhavskost jämfört med en kontrollgrupp (29).
I en s.k. sekundärpreventiv studie av patienter som haft en hjärtinfarkt, gav så kallad medelhavskost en 70-procentig minskning av antalet nya hjärtinfarkter (30). Detta är mer än dubbelt så bra effekt som man kunnat nå med blodfettssänkande medicin.
Bra mat i kombination med fysisk aktivitet halverar risken att insjukna i diabetes (15, 31) och har i en studie vid långtidsuppföljning i tolv år även visat sig halvera risken att dö i förtid (32).
Alkohol
Alkoholbruk bidrar till sjukdomsbördan i Sverige, mätt i funktionsjusterade levnadsår, där cancersjukdomar är det tillstånd som väger tyngst (7). Alkoholens bidrag till sjukdomsbördan är lika stort som förhöjt LDL-kolesterol. Måttlig alkoholkonsumtion har av vissa uppfattats som skyddande för hjärt-kärlsjukdomar och för diabetes typ 2. Forskning har dock klargjort att den sammantagna effekten av måttligt drickande är negativ för hälsan i stort (24).
Nästan var sjätte vuxen uppgav 2018 att de över huvud taget inte dricker alkohol (25). Andelen personer i befolkningen med riskbruk av alkohol har minskat något sedan 2004. Totalt var sjätte vuxen uppgav 2018 ett riskbruk av alkohol (25).
Enligt ”Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling” får personer med hög alkoholkonsumtion som minskar sin konsumtion stora hälsovinster. Högkonsumenter av alkohol beskriver en rad positiva effekter då de dricker mindre. Vanliga effekter är att man sover bättre, känner sig piggare, blir klarare i tanken och mår psykiskt bättre. Man ser snabbt piggare ut då huden som ofta påverkas negativt av alkohol, ofta förbättras av ett minskat intag. Mindre alkohol bidrar till viktnedgång, dels då alkoholen innehåller många kalorier, dels för att drickandet ofta är kopplat till kaloririka tilltugg. På lite längre sikt ses ofta sjunkande blodtryck, sjunkande blodsocker och förbättrade levervärden. All minskning av alkoholkonsumtion ger positiva hälsoeffekter (24).
Tobak
Tobaksbruk, i första hand rökning, är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och flera cancersjukdomar. I en stor engelsk studie av ett stort antal läkare, med 40 års uppföljningstid, fann man att rökning ökade dödligheten för ett stort antal sjukdomar. Man beräknade att hälften av alla rökare dör i förtid pga sin rökning (19). Brittiska läkare etc, se Snabbguide tobak. Tobaksbruk är tillsammans med ohälsosamma matvanor enligt Global Burden of Disease de största enskilda förebyggbara och behandlingsbara folkhälsoproblemen (7).
Vinsten att sluta röka är påtaglig. Den som slutar röka vid 30, 40 ,50 eller 60 års ålder vinner 10, 9, 6 respektive 3 år längre liv (19). För kvinnor är motsvarande siffra 7,7 år (20, 21). Dessutom får den som inte röker 7-8 år av full hälsa (21). Ingen medicinsk behandling av någon sjukdom kan komma i närheten av dessa resultat.
Psykisk hälsa och livssituation
Familj, arbete, ekonomi och utbildning och har en stor betydelse för hur man mår och dessutom för sjukdomsutveckling. Som positiva faktorer brukar räknas exempelvis välfungerande relationer i ett socialt kontaktnät som familj och vänner. Utbildning, god ekonomi och att ha ett arbete som man trivs med är också viktiga faktorer. Enligt både svenska och internationella studier har de psykosociala faktorerna relativt sett lika stor betydelse för hälsan och risken för sjukdom som biologiska riskmarkörer (mekanistiska faktorer), till exempel högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker (33-37). Patienter med depression och ångest har en ökad risk för sjukdom och död i hjärtkärlsjukdom (38). Den akuta stressreaktionen är livräddande. Långvarig stress som kan orsakas av t.ex. arbetsförhållanden, arbetslöshet, långvariga konflikter påverkar både kropp och själ på ett negativt sätt genom att blodtrycket, puls, blodfetter, blodsocker och fettinlagring i buken ökar. Detta kallas av en del forskare för det västerländska civilisationssyndromet (39, 40). Psykiskt kan stress ge en utmattningsreaktion som kan leda till en depression.
Råd och stöd i primärvården för att öka fysisk aktivitet och förbättra matvanor för dessa patienter bidrar till betydande förbättringar avseende upplevd stress, ångest och depression (41).
Kombination av levnadsvanor
Varje enskild ohälsosam levnadsvana bidrar till sämre hälsa, ökad risk för sjukdom och förtida död. För den som har flera ohälsosamma levnadsvanor ökar risken ytterligare. Den som har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt ingår enligt Socialstyrelsen i gruppen vuxna med särskild risk, som ska ges särskild uppmärksamhet (42).
Det har visats i olika studier att kombinationen av enskilda hälsosamma levnadsvanor kan ha en mycket positiv effekt på hälsan och risken att få hjärt-kärlsjukdom. I en norsk studie av drygt 10 000 medelålders män fann man att den grupp som hade flera hälsosamma levnadsvanor (ingen rökning, ingen eller lite alkohol, mycket eller moderat motion och hög konsumtion av frukt, grönsaker, bröd och potatis) hade 70 % lägre risk för att dö i förtid jämfört med den grupp som hade ingen eller endast en av dessa faktorer (43).
Den som har flera hälsosamma levnadsvanor har lägre risk att dö i förtid oavsett orsak. I en amerikansk studie var risken för förtida död minskad med 21 procent, 39 procent, 51 procent respektive 81 procent för den som hade en, två, tre eller fyra hälsosamma faktorer avseende matvanor, fysisk aktivitet, rökning och vikt (44).
I en annan amerikansk långtidsstudie av drygt 84 000 sjuksköterskor fann man att en lågriskgrupp som inte rökte, motionerade motsvarande minst 30 minuters rask promenad dagligen, inte var överviktiga, drack lite alkohol och var bland de 40 % som hade de mest gynnsamma matvanorna hade 83% lägre risk för hjärtinfarkt jämfört med alla andra kvinnor i studien (45).
I Sverige har 54 procent av befolkningen mellan 16–84 år minst en ohälsosam levnadsvana enligt Hälsa på lika villkor 2020 (25). Nästan var femte svensk (18 procent) har två ohälsosamma levnadsvanor eller fler. Överlag är det en något högre andel män (22 procent) än kvinnor (13 procent) som har minst två ohälsosamma levnadsvanor.
Biologiska riskmarkörer
Hit räknas bl.a. blodtryck, blodfetter som kolesterol och triglycerider, kroppsmasseindex (BMI) och midja-stusskvot. Hälsosamma levnadsvanor t.ex. fysisk aktivitet och matvanor påverkar också dessa faktorer gynnsamt. I medicinska sammanhang är det framför allt blodtryck och kolesterol som har studerats som riskfaktorer och vilken effekt som kan nås genom behandling med läkemedel. Behandling av blodtryck med läkemedel minskar framför allt risken för stroke. Läkemedelsbehandling av förhöjt kolesterol till den som drabbats av hjärtinfarkt minskar risken för en ny hjärtinfarkt med som mest c:a 30% enligt stora studier (46-48).
Referenser
1. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/dodsorsaker/
2. Colditz GA, Rimm EB, Giovannucci E, Stampfer MJ, Rosner B, Willett WC. A prospective study of parental history of myocardial infarction and coronary artery disease in men. Am J Cardiol 1991;67:933-8.
3. Morris RD, Rimm DL, Hartz AJ, Kalkhoff RK, Rimm AA. Obesity and heredity in the etiology of non-insulin-dependent diabetes mellitus in 32, 662 adult white women. Am J Epidemiol 1989;130:112-21
4. World Health Organization. Cardiovascular diseases (CVDs), fact sheets. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds) . Hämtad 2021-09-28.
5. World Health Organization. Cancer, fact sheets. [Internet]. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cancer . Hämtad 2021-09-28.
6. Khaw KT, Wareham N, Bingham S, Welch A, Luben R, Day N. Combined impact of health behaviours and mortality in men and women: the EPIC-Norfolk prospective population study. PLoS Med. 2008;5(1):e12.
7. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease, Sweden 2019. [Internet]. https://www.healthdata.org/sweden Hämtad 2022-11-21
8. World Health Organization. Diabetes. [Internet]. [citerad 14 juli 2020]. Hämtad från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
9. Chow CK, Jolly S, Rao-Melacini P, Fox KA, Anand SS, Yusuf S. Association of diet, exercise, and smoking modification with risk of early cardiovascular events after acute coronary syndromes. Circulation. 2010;121(6):750-758.
13. Yusuf S et al. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. Lancet; 2004.
14. O´Donnell MJ et al. Risk factors for ischaemic and intracerebral haemorrhagic stroke in 22 countries (the INTERSTROKE study): a case-control study. Lancet; 2010.
15. Knowler WC, Barrett-Connor E, Fowler SE, Hamman RF, Lachin JM, Walker EA, Nathan DM; Diabetes Prevention Program Research Group. Reduction in the incidence of type 2 diabetes
16. Stessman J, Maaravi Y, Hammerman-Rozenberg R, Cohen A. The effects of physical activity on mortality in the Jerusalem 70-Year-Olds Longitudinal Study. J Am Geriatr Soc 2000;48(5):499-504.
17. Lee IM, Rexrode KM, Cook NR, Manson JE, Buring JE. Physical activity and coronary heart disease in women: is ”no pain, no gain” passe? JAMA 2001;285(11):1447-54.
18. Andersen LB, Schnohr P, Schroll M, Hein HO. All-cause mortality associated with physical activity during leisure time, work, sports, and cycling to work. Arch Intern Med 2000;160(11):1621-8.
19. Kujala UM, Kaprio J, Sarna S, Koskenvuo M. Relationship of leisure-time physical activity and mortality: the Finnish twin cohort [see comments]. JAMA 1998;279(6):440-4.
20. Babyak M, Blumenthal JA, Herman S, Khatri P, Doraiswamy M, Moore K, Craighead WE, Baldewicz TT, Krishnan KR. Exercise treatment for major depression: maintenance of therapeutic benefit at 10 months. Psychosom Med. 2000 Sep-Oct;62
21. Doll R, Peto R, Wheatley K, Gray R, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 40 years` observations on male British doctors. BMJ 1994;309:901-11.
22. Gilljam H. Rökavvänjning-världens bästa behandling. Lakartidningen 2002;99(38):3706.
23. Taylor Jr DH, Hasselblad V, Henley SJ, Thun MJ, Sloan FA. Benefits of smoking cessation for longevity. Am J Public Health 2002;92(6):990-6.
24. GBD 2016 Alcohol Collaborators Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet 2018 Sep 22;392[10152]:1015-1035
25. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor 2021 [Internet]. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/ . Hämtad 2022-11-21.
26. GBD 2017 Diet Collaborators. Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2019 May 11;393(10184):1958-1972.
27. World Cancer Research Fund. Cancer Prevention Recommendations [Internet]. https://www.wcrf.org/diet-and-cancer/cancer-prevention-recommendations/ . Hämtad 2021-10-18
28. Sofi F et al. Mediterranean diet and health status: an updated meta-analysis and a proposal for a literature-based adherence score. Public Health Nutrition: 17(12), 2769–2782.
29. Estruch E et al. Primary Prevention of Cardiovascular Disease with a Mediterranean Diet Supplemented with Extra-Virgin Olive Oil or Nuts. N Engl J Med. 2018 Jun 21;378(25):e34. doi: 10.1056/NEJMoa1800389. Epub 2018 Jun 13.
30. de Lorgil M et al. Mediterranean Diet, Traditional Risk Factors, and the Rate of Cardiovascular Complications After Myocardial Infarction: Final Report of the Lyon Diet Heart Study. Circulation 1999.
31. Hemmingsen B et al. Diet, physical activity or both for prevention or delay of type 2 diabetes mellitus and its associated complications in people at increased risk of developing type 2 diabetes mellitus. Cochrane Database Syst Rev. 2017 Dec 4;12(12):CD003054.
32. Eriksson K-F et al. No excess 12-year mortality in men with impaired glucose tolerance who participated in Malmö Preventive Trial with diet and exercise. Diabetologia 1998;41:1010-6.
33. Hansson BS. Social network, social support and health in elderly men. Malmö: Department of Community Health Sciences, Malmö, Sweden.; 1988.
34. Kivimaki M, Leino-Arjas P, Luukkonen R, Riihimaki H, Vahtera J, Kirjonen J. Work stress and risk of cardiovascular mortality: prospective cohort study of industrial employees. BMJ 2002;325(7369):857.
35. Orth-Gomér K, Horsten M, Wamala SP, Mittleman MA, Kirkeeide R, Svane B et al. Social relations and extent and severity of coronary artery disease. The Stockholm Female Coronary Risk Study. Eur Heart J 1998;19(11):1648-56.
36. Welin L, Tibblin G, Svärdsudd K, Tibblin B, Ander-Peciva S, Larsson B et al. Prospective study of social influences on mortality. The Study of Men Born in 1913 and 1923. Lancet 1985;ii:915-8.
37. Kaplan GA. Social contacts and ischaemic heart disease. Ann Clin Res 1988;20:131-6.
38. Wu Q, Kling JM. Depression and the risk of myocardial infarction and coronary death: A meta-analysis of prospective cohort studies. Medicine (Baltimore) 2016;95:e2815. doi: 10.1097/MD.0000000000002815.
39. Björntorp P. Visceral obesity: A ”civilization syndrome”. Obes Res 1993;1(3):206-22.
40. Rosmond R, Lapidus L, Björntorp P. The influenze of occupational and social factors on obesity and body fat distribution in middle-aged men. Int J Obes 1995;20:599-607.
41. Forsyth A, Deane FP, Williams P. A lifestyle intervention for primary care patients with depression and anxiety: A randomised controlled trial. Psychiatry Res. 2015;230:537–544. doi: 10.1016/j.psychres.2015.10.001.
42. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018.
43. Rotevatn S, Akslen LA, Bjelke E. Lifestyle and mortality among Norwegian men. Prev Med 1989;18:433-43.
44. Ahmed H M et al. Low-Risk Lifestyle, Coronary Calcium, Cardiovascular Events, and Mortality: Results From MESA. Am J Clin Epidemiology; 2013.
45. Stampfer MJ, Hu FB, Manson JE, Rimm EB, Willett WC. Primary prevention of coronary heart disease in women through diet and lifestyle. N Engl J Med 2000;343(1):16-22.
46. The Scandinavian Simvastatin Survival Study Group. Randomised trial of cholesterol lowering in 4444 patients with coronary heart disease: the Scandinavian Simvastatin Survival Study (4S). Lancet 1994;344:1383-9.
47. Prevention of cardiovascular events and death with pravastatin in patients with coronary heart disease and a broad range of initial cholesterol levels. The Long-Term Intervention with Pravastatin in Ischaemic Disease (LIPID) Study Group. N Engl J Med 1998;339(19):1349-57.
48. MRC/BHF Heart Protection Study of cholesterol lowering with simvastatin in 20,536 high-risk individuals: a randomised placebo-controlled trial. Lancet 2002;360(9326):7-22.
Kontakt
Lisbeth Johansson, Region Jönköpings län
lisbeth.m.johansson@rjl.se
Senast uppdaterad 23 oktober, 2023 av conny.thalin@rjl.se