| Risknivå 1 | Män: <0,90, Kvinnor: <0,78 |
| Åtgärder | Bekräfta hälsofördelar med att uppnå och bibehålla midja-stusskvot |
| Risknivå 2 | Män: 0,90–0,94, Kvinnor: 0,78-0,82 |
| Åtgärder | Utgå från avsnitten och åtgärderna avseende matvanor, fysisk aktivitet och motiverande samtal i metodstöden. Huvudfokus bör läggas på att skapa hälsosamma matvanor som ger förutsättningar till viktnedgång, helst i kombination med att rekommendationen om fysisk aktivitet uppnås. Erbjud uppföljning av matvanor och fysisk aktivitet efter 4–8 veckor. Gör en ny BMI-mätning. |
| Verktyg och resurser | Så bedömer du din vikt, 1177 Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek (HOBS) Övervikt och fetma, Livsmedelsverket |
| Risknivå 3 och 4 | Män: 0,95–0,99 och ≥1,00, Kvinnor: 0,83–0,87 och ≥0,88 |
| Åtgärder | Utgå från avsnitten och åtgärderna avseende matvanor, fysisk aktivitet och motiverande samtal i metodstöden. Huvudfokus bör läggas på att skapa hälsosamma matvanor som ger förutsättningar till viktnedgång, helst i kombination med att rekommendationen om fysisk aktivitet uppnås. Erbjud uppföljning av matvanor och fysisk aktivitet efter 4–8 veckor. Uppmät nytt BMI. Rådgivande samtal med utgångspunkt från aktuella problem, hälsotillstånd eller situation. Erbjud stöd och uppföljning för behandling av fetma enligt vårdcentralens rutiner. |
| Verktyg och resurser | Så bedömer du din vikt, 1177 Riksförbundet Hälsa oberoende av storlek (HOBS) Övervikt och fetma, Livsmedelsverket |
Snabbguide
Det finns ett tydligt vetenskapligt samband mellan högre midja-stusskvot och ökad risk för att insjukna i hjärtinfarkt. Kopplingen är något starkare hos kvinnor än hos män.
Till skillnad från BMI så ger midja-stusskvot en indikation på hur fettet är fördelat i kroppen. Midjemåttet anger graden av bukfetma, som i sig är en oberoende riskfaktor för ohälsa.
Stussomfånget är delvis konstitutionellt betingat, vilket betyder att en del smala personer också har en litet stussomfång av konstitutionella skäl, så kallad rak kroppsform och därigenom går miste om den skyddande effekt som ett större stussomfång innebär. En smal person med rak kroppsform och låg vikt kan därför ha en något större risk jämfört med en person, som väger mer men har en lägre midja-stusskvot på grund av ett större stussomfång.
Bakgrund
Midjemåttet är ett sätt att mäta bukfetma (och därmed även indirekt det viscerala fettet) som i studier visat sig vara särskilt hälsofarligt. Samtidigt tycks ett ökat stussomfång snarare vara skyddande. Därmed blir kvoten mellan dessa, där en riskfaktor ställs mot en skyddande faktor, av särskilt intresse vid bedömning av risk för framtida ohälsa. En individ kan ha en förhöjd midja-stusskvot eller ett ökat midjemått trots ett normalt BMI och således ändå ha en ökad risk för ohälsa. Det är därför viktigt att göra en helhetsbedömning som tar hänsyn till både BMI och midja-stusskvot. Observera att midja-stusskvot ibland omnämns som midja-höftkvot.
Att mäta midja-stusskvot
Midja-stusskvot beräknas genom att dividera midjemåttet med höftmåttet. Observera att båda måtten måste vara i samma måttenhet, vanligtvis centimeter. Midjemåttet mäts med måttband genom att be deltagaren att ställa sig upp och dra undan tjockare kläder. Känn dig fram till punkten mellan övre delen på höftbenskanten och nedre delen av revbensbågen. Placera måttbandet vid denna punkt och be deltagaren att andas ut med händerna hängande längst sidan av kroppen. Mät midjemåttet utan att dra åt måttbandet. Höftmåttet mäts vid bredaste stället runt stussen med måttband.
Gränsvärden för midja-stusskvot och midjemått
| Män | Kvinnor | |
| Förhöjd midja-stusskvot | >1,0* | >0,85 |
| Ökat midjemått | >94 cm | >80 cm |
| Kraftigt ökat midjemått | >102 cm | >88 cm |
Senare gränsvärden från WHO gör gällande att det troligtvis råder en förhöjd risk redan vid ≥0,9 för män.
Vetenskaplig evidens
Risker med hög midja-stusskvot
I en systematisk översikt och meta-analys publicerad 2018 undersöktes sambandet mellan midja-stusskvot och risk för hjärtinfarkt. Författarna konkluderade att en högre midja-stusskvot var associerat med en tydligt ökad risk för hjärtinfarkt och att sambandet var starkare hos kvinnor än hos män.
Likaså visades i en norsk prospektiv studie, publicerad 2016, med en kohort på över 140 000 deltagare att midja-stusskvot kunde förutspå risk för hjärtinfarkt bättre än andra mått på kroppsammansättning, såsom kroppsmasseindex och midjemått. I studien kunde man se att en dryg fjärdedel (26 procent) av alla fall av hjärtinfarkt hos kvinnor och knappt var tionde (9,3 procent) fall hos män kunde förklaras av en förhöjd midja-stusskvot, jämfört med de med normal midja-stusskvot efter justering för BMI och andra riskfaktorer.
I en brittisk prospektiv studie från 2018 med över 500 000 medelålders män och kvinnor kunde också ses att sambandet mellan förhöjd midja-stusskvot och risken att insjukna i hjärtinfarkt var starkare hos kvinnor (49 procent ökad risk) än hos män (36 procent ökad risk). Vidare sågs även i denna studie att sambandet var starkare vid en hög midja-stusskvot än vid ett högt BMI.
I INTERHEART, en världsomspännande fallkontrollstudie om riskfaktorer för hjärtinfarkt, fann författarna att en högre midja-stusskvot visade ett tydligt samband med att insjukna i hjärtinfarkt. Likaså sågs att en femtedel (20 procent) av alla fall av hjärtinfarkt kunde förklaras av en högre midja-stusskvot. I en uppföljande studie såg författarna att en betydligt högre andel fall av hjärtinfarkt kunde förklaras av en förhöjd midja-stusskvot (24,3 procent) än av ett högt BMI (7,7 procent).
Kontakt
Jenny Leksell, Region Östergötland
jenny.leksell@regionostergotland.se
Senast uppdaterad 3 juni, 2024 av conny.thalin@rjl.se