Deltagare som har känd hjärt-kärlsjukdom, ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, diabetes, familjär hyperkolesterolemi eller andra kroniska sjukdomar: samråd med läkare för individuell åtgärds- och behandlingsplan. Observera att provtagning i samband med till exempel infektion kan ge falskt låga värden.
| Risknivå 1 | Totalkolesterol <5 mmol/l |
| Åtgärder | Ingen åtgärd. Deltagare som har känd hjärt-kärlsjukdom, tung ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, diabetes, familjär hyperkolesterolemi eller andra kroniska sjukdomar: samråd med läkare för individuell åtgärds- och behandlingsplan. |
| Risknivå 2 | Totalkolesterol 5–6,49 mmol/l |
| Åtgärder | Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Vid betydande ohälsosamma matvanor (ruta 3 eller 4 på Hälsokurvan) genomför rådgivande samtal och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Vid rökning genomför rådgivande samtal om rökstopp och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om rökstopp. Vid otillräcklig fysisk aktivitet genomför rådgivande samtal om fysisk aktivitet kompletterat med FaR. Vid riskbruk av alkohol genomför rådgivande samtal. Uppföljning efter 3 månader med totalkolesterol och bedömning av levnadsvanor. Samråd med läkare om utebliven förbättring av totalkolesterol. Om redan hälsosamma levnadsvanor fullt lipidstatus och samråd med läkare. |
| Verktyg och resurser | Kolesterol – en skrift om blodfetter, Hjärt-lungfonden Höga blodfetter, 1177 |
| Risknivå 3 | Totalkolesterol 6,5–7,5 mmol/l |
| Åtgärder | Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Vid betydande ohälsosamma matvanor (ruta 3 eller 4 på Hälsokurvan) genomför rådgivande samtal och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Vid rökning genomför rådgivande samtal om rökstopp och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om rökstopp. Vid otillräcklig fysisk aktivitet genomför rådgivande samtal om fysisk aktivitet kompletterat med FaR. Vid riskbruk av alkohol genomför rådgivande samtal. Uppföljning efter 3 månader Fullt lipidstatus och bedömning av levnadsvanor samt samråd med läkare. Om redan hälsosamma levnadsvanor fullt lipidstatus och bedömning av levnadsvanor samt samråd med läkare. |
| Verktyg och resurser | Kolesterol – en skrift om blodfetter, Hjärt-lungfonden Höga blodfetter, 1177 |
| Risknivå 4 | Totalkolesterol >7,5 mmol/l |
| Åtgärder | Komplettera med fullständigt lipidstatus. Samråd med läkare för utredning av sekundär hyperkolesterolemi (hypotyreos m m) ellerfamiljär hyperkolesterolemi. Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Vid betydande ohälsosamma matvanor (ruta 3 eller 4 på Hälsokurvan) genomför rådgivande samtal och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Vid rökning genomför rådgivande samtal om rökstopp och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om rökstopp. Vid otillräcklig fysisk aktivitet genomför rådgivande samtal om fysisk aktivitet kompletterat med FaR. Vid riskbruk av alkohol genomför rådgivande samtal. |
| Verktyg och resurser | Kolesterol – en skrift om blodfetter, Hjärt-lungfonden Höga blodfetter, 1177 |
Snabbguide
Åderförfettning/åderförkalkning ligger bakom majoriteten av alla fall av hjärtinfarkt, kärlkramp och fönstertittarsjuka samt många fall av stroke. Åderförfettning/åderförkalkning är resultatet av att fett och kalk lagrats in i kärlväggen och bildat så kallade plack. Förhöjda kolesterolvärden, främst LDL-kolesterol, ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kopplingar mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar är komplexa men forskning pågår för att ytterligare kartlägga dessa.
Råd vid höga blodfetter
- rökstopp
- kostmönster enligt Livsmedelsverkets matmål (liknande medelhavskost): välj fullkornsprodukter, rikligt med grönsaker och baljväxter, frukt, fisk, nötter, omättat fett, lösliga fibrer, minskat intag av socker och minskat intag av rött kött, charkprodukter och feta mejeriprodukter
- regelbunden fysisk aktivitet och träning
- måttlighet med alkohol
- stresshantering
- undvik övervikt och bukfetma
Se respektive levnadsvana för mer detaljer.
Fett i kosten
Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen. Ett gram fett innehåller 9 kcal, vilket är mer än dubbelt så mycket som ett gram kolhydrater eller protein. Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett.
Mättat fett finns främst i animaliska livsmedel, palmolja och kokosfett. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett matfett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det.
Omättat fett indelas i enkelt och fleromättat fett. Omättat fett finns bland annat i fet fisk, olivolja, rapsolja och nötter. En större andel omättade fetter i maten kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i maten. Undantag är de livsnödvändiga, så kallade essentiella, fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra. Dessa fettsyror är fleromättade och kallas omega-3 och omega-6.
Transfetter: en typ av omättade fettsyror som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och intaget bör därför vara så lågt som möjligt. Finns naturligt i kött och mjölkprodukter. Kan även bildas om flytande växtoljor delvis härdas (d v s att man gör fettet hårdare och mer hållbart). Mängden industriellt framställt transfett har sjunkit kraftigt de senaste åren, så halterna i livsmedel är mycket låga.
Blodfetter
Kolesterol är ett fettämne som är nödvändigt för kroppens alla celler och är också viktig byggsten för vissa hormoner och gallsyror. Det kolesterol vi har i kroppen kommer delvis från födan via tarmen (ca 30 procent) samt nybildas framförallt i levern (ca 70 procent) som fungerar som en centralstation för kolesterolet. Eftersom fett inte är vattenlösligt måste fettpartiklarna få hjälp att transporteras runt i blodet med lipoproteiner (som är små runda strukturer som binder till sig kolesterol och triglycerider). I levern utsöndras fettet som VLDL-partiklar (very low density lipoprotein) som i sin tur kan omvandlas till bl a LDL-kolesterol i blodet.
LDL (low-density lipoprotein), utgör omkring 80 procent av kolesterolet i plasma, kallas det onda kolesterolet och lämnar kolesterol till vävnaderna. Ökat intag av omättat fett och lösliga fibrer samt fysisk aktivitet minskar LDL-kolesterol. Vid överskott av LDL-kolesterol kan det fastna i kärlväggarna, härskna och bilda åderförfettning. Apolipoprotein B är en komponent av LDL.
HDL (high-density lipoprotein) kallas det goda kolesterolet som hämtar upp överflödigt kolesterol från vävnaderna och lämnar tillbaka till levern. HDL-kolesterol ökar vid fysisk aktivitet, intag av omättat fett och lösliga fibrer och sjunker vid rökning. Apolipoprotein A1 är en komponent av HDL.
Triglycerider (glycerolestrar av fettsyror) är fett som kroppen använder som energikälla och som vi huvudsakligen får i oss via kosten. Alla triglycerider består av en blandning av olika mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror med olika proportioner för olika fettråvaror. Ett högt värde på triglyceriderna kan ge upphov till bl.a. fettlever och öka risken för hjärt-kärlsjukdom, speciellt tillsammans med ett högt värde på LDL-kolesterolet och ett lågt värde på HDL-kolesterolet.
Bakgrund
Risken för hjärtkärlsjukdom, i synnerhet vid tidigare hjärt-kärlhändelser, ökar med stigande värden av totalkolesterol och LDL-kolesterol. Lågt HDL-kolesterol och höga triglycerider ökar var och en risken för hjärtkärlsjukdom men det är osäkert hur oberoende de är av varandra eftersom de uppvisar en stark invers korrelation. Triglycerider stiger vid såväl alkoholöverkonsumtion som kolhydratrik kost (även till synes nyttig sådan) vilket ibland kan vara vilseledande. Lågt HDL kan ses som en renodlad riskmarkör snarare än en variabel som bör höjas.
Man bör kontrollera blodfetterna (kolesterol, LDL, HDL och helst triglycerider):
- vid diagnostiserad aterosklerossjukdom i hjärta, hjärna, ben eller njurar.
- vid ökad risk för hjärt-kärlsjukdom: bukfetma, diabetes (alla typer), hypertoni, kronisk njursjukdom (GFR < 60 mL/min/1,73 m2), hereditet (hjärt-kärlsjukdom hos 1:a gradssläkting: man före 55 år, kvinna före 65 år), rökning, kronisk autoimmun sjukdom (RA, SLE, psoriasis).
Den samlade risken är viktigare än absoluta blodfettsnivåer. Råd om levnadsvanor är alltid motiverade vid lipidrubbning, oavsett om läkemedel sätts in eller inte.
Beakta att flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt tycks medföra en negativ synergieffekt, vars risk överstiger summan av de enskilda levnadsvanorna. För en person som röker och samtidigt har högt kolesterol är risken för hjärt-kärlsjukdomar 14 gånger högre än för en person som inte röker och har normalt kolesterol.
Metabola rubbningar, som diabetes typ 2 eller metabola syndromet är ofta förenade med förhöjda nivåer av både kolesterol och triglycerider. Tänk även på att kronisk stress bidrar till bukfetma och högt blodtryck som i sin tur påverkar kolesterolhalten.
Hyperkolesterolemi kan också orsakas av andra sjukdomstillstånd såsom hypothyreos, leversjukdom, njursjukdom och av vissa läkemedel. Det kallas då för sekundär hyperkolesterolemi.
Hyperkolesterolemi och ärftlighet
De flesta personer med förhöjt kolesterol har det sannolikt genom en kombination av gener och levnadsvanor. Genetisk påverkan är komplex med många olika gener involverade men hyperkolesterolemi kan också vara orsakad av enstaka genetisk rubbning som vid familjär hyperkolesterolemi.
Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en genetisk sjukdom som kraftigt ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Sjukdomen orsakar påtagligt förhöjda nivåer av kolesterol i blodet. Risken för hjärt-kärlsjukdomar, särskilt kranskärlssjukdom, är kraftigt ökad hos FH- patienter. Tidig diagnos och behandling av FH minskar risken för tidigt insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom. Ärftligheten för sjukdomen är autosomalt dominant och i regel monogen, dvs den beror på en mutation i en enskild gen. Den drabbar således män och kvinnor lika och varje barn och syskon till en drabbad individ har 50 procent risk att ha sjukdomen. När en patient får diagnosen är det mycket viktigt att hitta andra drabbade i familjen då preventiva insatser ger största möjligheter för lyckad behandling. Prevalensen av familjär hyperkolesterolemi (FH) har i västeuropeiska länder visats vara 0.2-0.5 procent. Kraftfull kolesterolsänkande behandling har en mycket stark evidensgrad för reduktion av hjärt-kärlsjukdom och död. Patienter med höga kolesterolnivåer bör fortsatt genomgå provtagning och undersökning inom primärvården för att utesluta andra orsaker till hyperkolesterolemi. Vid kvarstående misstanke om FH bör patienten remitteras till specialistvård, där riskskattning enligt DLCN (Dutch Lipid Clinical Network) görs. Riskskattningen innefattar ärftlighet, kolesterolnivå och lipidstigmata som senxantom, xantelasmata och arcus corneae.
Medicinsk evidens förhöjda blodfetter hos hjärt-kärlfrisk individ
Sammanfattning från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008 (ingen ändring efter revidering av riktlinjerna 2018):
- Risken för insjuknande och död i hjärtinfarkt ökar vid förhöjda nivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider liksom vid en förhöjd kvot mellan LDL- och HDL-kolesterol, förhöjd kvot mellan totalkolesterol och HDL-kolesterol eller förhöjd kvot mellan apolipoprotein B och A1 (mycket gott vetenskapligt underlag).
- Råd om ökad fysisk aktivitet, förbättrade matvanor och rökstopp påverkar blodfetterna i gynnsam riktning (evidensstyrka 1*).
- Råd till hjärt-kärlfriska patienter med förhöjda kolesterolvärden om att förbättra sina matvanor avseende fettkvalitet leder till en förbättrad lipidprofil och minskat insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar (evidensstyrka 1).
*Evidensstyrka 1 är den högsta evidensgraden (finns grad 1-4): kräver minst 2 oberoende studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av flera originalstudier med högt bevisvärde.
Kontakt
Pernilla Larsson, Region Jönköpings län
pernilla.larsson@rjl.se
Senast uppdaterad 18 november, 2024 av conny.thalin@rjl.se