Ärftlighet diabetes typ 2
| Risknivå 1 | Ingen biologisk förälder eller syskon har diabetes |
| Åtgärder | Ingen |
| Risknivå 2 | 1 biologisk förälder eller syskon har diabetes |
| Åtgärder | Om en förstagradssläkting har diabetes och patienten har BMI >28 och eller kraftigt förhöjd midjastusskvot (kvinnor >0,88, män >1,0) rekommenderas fasteprov fP-Glukos. |
| Risknivå 3 | 2 eller fler biologiska föräldrar eller syskon har diabetes |
| Åtgärder | Om minst två förstagradssläktingar har diabetes och patienten har BMI >28 och/eller förhöjd midjastusskvot (kvinnor >0,83, män >0,95) rekommenderas fasteprov fP-Glukos. Eventuellt kan peroral glukosbelastning bli aktuell i vissa fall efter bedömning av läkare. |
För tolkning av fP-Glukos se avsnittet om blodsocker.
Ärftlighet för diabetes typ 2 är betydligt starkare än för diabetes typ 1. Om en tvilling får diabetes typ 2 är risken att den andra tvillingen ska få diabetes typ 2 90 procent, om båda har ungefär samma levnadsvanor. Detta att jämföra med diabetes typ 1 där nio av tio av alla barn som insjuknar inte har någon nära släkting med typ 1-diabetes. Ärftligheten är heterogen, vilket innebär att flera olika kombinationer av genetiska rubbningar kan öka risken för diabetes.
Ärftligheten för diabetes typ 2 är epigenetisk, dvs det kan finnas en genetisk benägenhet att få diabetes typ 2. För att få diabetes krävs ytterligare faktorer för att ”slå på” och aktivera genen. Exempel på sådana faktorer är låg fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, tobaksbruk och övervikt/fetma, framför allt bukfetma.
Förekomsten av denna “diabetesgen” varierar i olika befolkningar och är vanligare i en del länder utanför Sverige. Det kan finnas länder, där i stort sett hela befolkningen har genen men ingen i befolkningen har diabetes tack vare hälsosamma levnadsvanor. Invandrare från Mellanöstern utgör en högriskgrupp för diabetes typ 2, då de har dubbelt så hög diabetesprevalens som den svenskfödda populationen.
Ärftlighet hjärt-kärlsjukdom
Villkor i hälsokurvan enligt algoritm:
- Om kryss för både mamma och pappa hamnar i gul kolumn, flytta till orange kolumn
- Om kryss för både mamma och pappa hamnar i orange kolumn, flytta till röd kolumn
Det är alltid det kryss som hamnar längst till höger som genererar markering i Hälsokurvan.
Ärftliga förhållanden är komplexa. Man kan ärva goda eller dåliga anlag och dessutom hälsosamma eller ohälsosamma levnadsvanor. Ohälsosamma levnadsvanor kan också mer eller mindre starkt yttra sig i förhöjda värden av andra riskfaktorer som blodfetter och blodtryck. Det finns dock vetenskapliga studier där man korrigerat för dessa faktorer, som visar att ärftlighet är en självständig oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Risken ökar ju tidigare föräldern fått hjärt-kärlsjukdom.
Kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt i genomsnitt cirka 8-10 år senare än män. Det senare insjuknandet hos kvinnor kan delvis förklaras av att kvinnor skyddas av sitt östrogen fram till menopausen samt att vissa riskfaktorer föreligger tidigare hos män än hos kvinnor (exempelvis hyperkolesterolemi). Samtidigt tyder en del studier på att ärftlighet från modern tycks ha något större betydelse än ärftlighet från fadern.
Kontakt
Jenny Leksell, Region Östergötland
jenny.leksell@regionostergotland.se
Senast uppdaterad 3 juni, 2024 av conny.thalin@rjl.se