| Åtgärder | Bekräfta och uppmuntra en låg alkoholkonsumtion som en viktig preventiv åtgärd. Någon helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte. Person med särskild risk Enkla råd rekommenderas särskilt då alkoholkonsumtionen kan påverka sjukdom eller behandling. |
| Verktyg och resurser | Vid enkla råd kan metoden halveringsexperimentet användas. Metoden innebär en rekommendation om att halvera sin konsumtion utan att gå in på aktuell mängd som konsumeras. En halvering upplevs av många som ett uppnåeligt mål under en period. Föreslå att patienten halverar sin konsumtion (eller upphör helt) under någon månad för att se om detta gör skillnad på aktuella symtom (till exempel trötthet, högt blodtryck). |
| Åtgärder | Bekräfta och uppmuntra en alkoholkonsumtion under risknivåer som en viktig preventiv åtgärd. Någon helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte. Person med särskild risk Enkla råd rekommenderas särskilt då alkoholkonsumtionen kan påverka sjukdom eller behandling. |
| Verktyg och resurser | Vid enkla råd kan metoden halveringsexperimentet användas. Metoden innebär en rekommendation om att halvera sin konsumtion utan att gå in på aktuell mängd som konsumeras. En halvering upplevs av många som ett uppnåeligt mål under en period. Föreslå att patienten halverar sin konsumtion (eller upphör helt) under någon månad för att se om detta gör skillnad på aktuella symtom (till exempel trötthet, högt blodtryck). |
| Åtgärder | Erbjud AUDIT. Vid tecken på beroende överväg läkarbedömning. Erbjud rådgivande samtal med utgångspunkt från aktuella problem, hälsotillstånd eller situation. Vid uppföljning: om kvarvarande riskbruk av alkohol erbjud kvalificerat rådgivande samtal. Person med särskild risk Samma åtgärder som för övriga i risknivå 3. |
| Verktyg och resurser | Metoden halveringsexperimentet innebär en rekommendation om att halvera sin konsumtion utan att gå in på aktuell mängd som konsumeras. En halvering upplevs av många som ett uppnåeligt mål under en period. Föreslå att patienten halverar sin konsumtion (eller upphör helt) under någon månad för att se om detta gör skillnad på aktuella symtom (till exempel trötthet, högt blodtryck). Audit Så kan du ändra din alkoholvanor, 1177 Broschyr om alkohol, Region Skåne Alkoholhjälpen Min målsättning, Riddargatan 1 Audit-utbildning, Riddargatan 1 |
| Åtgärd | Erbjud AUDIT. Vid tecken till beroende överväg läkarbedömning. Erbjud rådgivande samtal med utgångspunkt från aktuella problem, hälsotillstånd eller situation. Vid uppföljning: om kvarvarande riskbruk av alkohol erbjud kvalificerat rådgivande samtal. Person med särskild risk Samma åtgärder som för övriga i risknivå 4. |
| Verktyg & resurser | Metoden halveringsexperimentet innebär en rekommendation om att halvera sin konsumtion utan att gå in på aktuell mängd som konsumeras. En halvering upplevs av många som ett uppnåeligt mål under en period. Föreslå att patienten halverar sin konsumtion (eller upphör helt) under någon månad för att se om detta gör skillnad på aktuella symtom (till exempel trötthet, högt blodtryck). Audit Så kan du ändra din alkoholvanor, 1177 Broschyr om alkohol, Region Skåne Alkoholhjälpen Min målsättning, Riddargatan 1 Audit-utbildning, Riddargatan 1 |
Snabbguide
Eftersom det inte går att fastställa någon konsumtionsnivå som är riskfri så har begreppet lågriskkonsumtion börjat användas för en alkoholkonsumtion där risken bedöms låg, eller där risk inte entydigt framkommer av aktuella forskningsläget.
- Rekommendera aldrig alkohol för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
- Låg eller ingen konsumtion är en viktig preventiv åtgärd för att undvika ohälsa.
- Risken för skador av alkohol ökar gradvis med ökad konsumtion.
- Hög konsumtion är förknippat med ökad risk för åderförfettning.
- Frekvent intensivkonsumtion ökar risken för skada, även då den totala konsumtionen är måttlig.
- Daglig alkoholkonsumtion, även i måttliga mängder kan öka risken för beroendeutveckling.
Vinster med sänkt konsumtion:
- Lägre blodtryck
- Lägre energiintag
- Minskad risk för diabetes typ 2, hjärtarytmier och åderförfettning
- Förbättrar sömnkvalitén och den psykiska hälsan.
Tips för att minska konsumtionen:
- Välj dryck med lägre alkoholhalt
- Räkna dina glas
- Drick långsamt och vänta med att fylla på
- Välj vartannat glas alkoholfritt
- Ät mat innan du dricker
- Drick inte för att släcka törsten
Definitioner
Standardglas av alkohol
Ett standardglas innehåller 12 g ren alkohol, vilket motsvarar något av nedanstående:
Figur: stgl är en förkortning av standardglas innehållande 12 gram alkohol.
Riskbruk av alkohol
Riskbruk av alkohol föreligger hos den som dricker 10 standardglas eller mer per vecka
Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion vid 4 standarglas eller mer vid ett och samma tillfälle varje månad
Frekvent intensivkonsumtion definieras som förekomst av intensivkonsumtion vid fler än ett tillfälle per månad.
Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för alkohol.
Alkoholberoende enligt ICD
Förekomst och gradering av beroendegrad sker enligt ICD-10 innehållande följande kriterier.
- Stark längtan efter alkohol
- Svårighet att kontrollera intaget
- Fortsatt användning trots skadliga effekter
- Prioritering av alkoholanvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser
- Ökad tolerans
- Fysiska abstinenssymtom
Beroendegraden graderas genom antal uppfyllda kriterier. Lindrigt (2-3), måttligt (4-5) och svårt beroende där samtliga kriterier uppfylls. Missbruk är avskaffat som medicinsk diagnos och bör undvikas då det kan upplevas som stigmatiserande. Likaså är alkoholist ett begrepp som i möjligaste mån bör undvikas.
Svar från formulär angående alkoholvanor kombineras med klinisk bedömning. Enbart en klinisk bedömning är dock inte tillräcklig för att uppmärksamma alkoholproblem. Endast en liten del av alla patienter med alkoholproblem uppvisar typiska följdsjukdomar eller komplikationer på ett sätt som är kliniskt uppenbart.
CAGE
CAGE (som är en akronym för Cut down, Annoyed, Guilty och Eye-opener) är ett formulär som används för att identifiera riskfyllda alkoholvanor.
| CAGE- modellen | Frågor inför hälsosamtalet |
| Cut down | Har du någon gång känt att du behöver minska din alkoholkonsumtion? |
| Annoyed | Har någon irriterat dig genom att kritisera ditt sätt att dricka alkohol? |
| Guilt | Har du någon gång fått dåligt samvete eller känt skuld för att du dricker alkohol? |
| Eye opener | Har det hänt att du startat dagen med alkohol för att känna dig lugn eller för att bli av med en baksmälla? |
AUDIT
AUDIT betyder Alcohol Use Disorder Identification Test. Det är ett test som identifierar alkoholproblematik. Man får en bild av konsumtionen och problematikens svårighetsgrad. Det är utformat för att passa screening, det vill säga att erbjudas till alla i vissa situationer.
AUDIT består av tio korta frågor och kryssrutor för svaren. Det tar 2-3 minuter att besvara formuläret. Det handlar om senaste årets alkoholkonsumtion. De tre första frågorna handlar hur mycket man dricker, nästa tre om beroendetecken, resten om andra konsekvenser av drickandet.
Zon I
AUDIT-poäng: Man 0–7, kvinna 0–5. Inga eller låg nivå av problem.
Zon II
AUDIT-poäng: Man 8–15, kvinna 6–13. Mediumnivå av problem.
Zon III
AUDIT-poäng: Man 16–19, kvinna 14–17. Hög nivå av problem, sannolikt föreligger beroendediagnos.
Zon IV
AUDIT-poäng: Man 20+, kvinna 18+. Mycket hög nivå av problem, en beroendediagnos torde föreligga.
Vi kan inte säkerställa en diagnos med ledning av poängen, men vi kan få förståelse för svårighetsgraden, problem som deltagaren anger, och vägledning vad vi ska föreslå deltagaren. Det är en mini-utredning som får deltagarens problem på bordet.
Vuxna med särskild risk
För vissa grupper är ohälsosamma levnadsvanor mer riskfyllda än för andra. Exempel på sådana grupper är personer som har
- en sjukdom (ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression)
- biologiska riskmarkörer (t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar eller övervikt)
- social sårbarhet (ex. låg socioekonomisk status)
- andra riskfaktorer (ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada).
Att samtala om alkoholvanor
Det motiverande samtalet om alkohol syftar till att öka deltagarens motivation att minska sin konsumtion. Att minska på alkoholen kan vara något som deltagaren själv har haft tankar kring, men kan även vara något som kan lockas fram genom tillgång till ny information. Att minska på alkoholen är för många inte en så stor beteendeförändring och kan i många fall genomföras på egen hand. För en del av deltagarna kan det vara något som de själva har tänk på och försökt utan att lyckas. Många drar sig för att söka stöd för alkoholproblem, detta kan bero på oro för stigmatiserande bemötande och ett stöd där råd om total avhållsamhet är enda alternativ. Det handlar då om att på ett sakligt och värderingsfritt sätt hjälpa deltagaren utforska sina tankar kring sin alkoholkonsumtion.
Det finns ingen evidens för att alkohol förebygger hjärt-kärlsjukdom, därför ska vi aldrig rekommendera alkohol som behandling.
I Sverige beräknas 1 miljon människor ha en hög konsumtion av alkohol. Andelen är relativt oförändrad över 2000-talet. Konsumtionen är oberoende av utbildning och ekonomisk status. Ungefär en tredjedel av högkonsumenterna har ett utvecklat beroende, varav de flesta (ca 75 procent) har ett lindrigt till måttligt beroende. I Sverige är alkohol den sjunde största riskfaktorn för ohälsa och för tidig död2. Alkohol påverkar alla vävnader i kroppen och kan epidemiologiskt kopplas till drygt tvåhundra sjukdomar och hälsoproblem. Varje alkoholintag leder till en stresspåverkan på kroppen, vilket leder till ökad utsöndring av noradrenalin, adrenalin och kortisol. Bland de tillstånd som har samband med alkoholkonsumtion kan nämnas högt blodtryck, hjärtarytmi, ångest, depression, cancer i olika organ, mag- och tarmproblem, övervikt, osteoporos, nedsatt immunförsvar, försämrad sårläkning, nedsatt fertilitet hos både män och kvinnor, nervskador samt sömnstörningar. Vid nedbrytning av alkohol bildas ämnet acetaldehyd, som är mer toxiskt än alkoholen i sig och som klassas som cancerogent. De cancerformer som har starkast samband med alkohol är cancer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe, bröstcancer, magsäck, tjocktarm, ändtarm, lever och bukspottskörtel. Cancerrisken ökar kraftigt om man dricker alkohol och röker samtidigt, särskilt för cancer i de övre luftvägarna.
Med enkla råd kan många på egen hand förändra sina alkoholvanor. Vid högre konsumtion rekommenderas ett rådgivande samtal med uppföljning. Rådgivande samtal rekommenderas även vid lägre konsumtion om alkoholbruket är kopplat till psykisk ohälsa eller frekvent intensivkonsumtion.
Metoden halveringsexperimentet innebär en rekommendation om att halvera sin konsumtion utan att gå in på aktuell mängd som konsumeras. En halvering upplevs av många som ett uppnåeligt mål under en period. Föreslå att patienten halverar sin konsumtion (eller upphör helt) under någon månad för att se om detta gör skillnad på aktuella symtom (till exempel trötthet, högt blodtryck).
Deltagare med ett lindrigt till måttligt alkoholberoende, som inte kompliceras av psykiatrisk samsjuklighet eller sociala hjälpbehov, kan med fördel behandlas i primärvården av personal utbildad i MET-metoden (Motivational Enhancement Therapy). Denna metod grundar sig i motivationshöjande behandling. Deltagare med ett svårt beroende bör remitteras till specialistvården.
Alkohol och hjärt-kärlsjukdom
Vid låg till måttlig konsumtion har studier visat såväl skadliga som positiva effekter. De etablerade bevisen för en skyddande effekt på hjärt-kärlsjukdom är emellertid svaga. Det har inte utförts några randomiserade studier av lågdoskonsumtion av alkohol. I de studier som har gjorts har före detta högkonsumenter tagits med som icke-konsumenter. Denna grupp före detta högkonsumenter, har ofta sämre kärlhälsa, vilket kan påverka resultatet.
Alkoholkonsumtion kan inte rekommenderas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
Hypertoni
Alkohol påverkar blodtrycket genom ökad aktivitet i det autonoma sympatiska nervsystemet med insöndring av adrenalin och noradrenalin, vilket gör att blodkärlens glatta muskulatur drar ihop sig. Vid ett alkoholintag är en vanlig reaktion ett initialt litet blodtrycksfall, följt av en blodtrycksstegring på 2.7/1,4 mm Hg (systoliskt/diastoliskt). Morgonen efter alkoholintaget har blodtrycksstegringen i olika studier mätts till 4–7/4–5 mm Hg. De som drack alkohol dagligen hade 7–10 mm Hg högre tryck systoliskt och 4–6 mm Hg diastoliskt jämfört med deltagare som inte drack någon alkohol.
Alkoholkonsumtion är en stark riskfaktor för hypertoni och det har uppskattats att 10 – 18 procent av alla förhöjda blodtryck är orsakade av alkohol. Riskökningen är linjär och ett riskbruk ökar risken med 40 procent och vid hög konsumtion fördubblas risken. Vid förekomst av frekvent intensivkonsumtion ökar risken även vid lägre konsumtion.
Högt energiintag
Mängden kalorier beror till stor del på hur mycket alkoholdrycken innehåller och därför skiljer det sig mellan öl, vin och sprit. I genomsnitt innehåller ett standardglas ca 100 kcal.
Sömnstörningar
Alkoholens effekter på sömnen är komplexa och olika för olika individer. De flesta somnar lättare av en tillfällig ”sängfösare”. Regelbunden självmedicinering med alkohol fungerar dock inte då det sker en mycket snabb anpassning. Betydligt snabbare än med något sömnmedel. Första halvan av natten hämmas drömsömnen och de mer djupare sömnstadierna med minskade kroppsrörelser och en sänkt kroppstemperatur. Sömnen blir djup och risken för sömnapnéer ökar. Andra halvan följs sedan av ytligare sömn beroende på stresspåslaget, vilket gör att sömnkvaliteten försämras och det sker fler uppvaknanden. Både sömnapné och sömnstörningar är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Ungefär en tredjedel av alla patienter med kranskärlsjukdom har sömnapné.
Diabetes typ 2
Vid hög konsumtion av alkohol, särskilt vid intensivkonsumtion, ses en ökad risk för typ 2-diabetes och vid uppkommen sjukdom försämras behandlingsbalansen vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Hjärtarytmier
En stor studie om förmaksflimmer visar att risken att drabbas av hjärtflimmer är högre för den som dricker alkohol, även måttligt, jämfört med den som inte dricker. Det verkar som om risken är linjär.
Starksprit och intensivkonsumtion ökar risken ytterligare.
Åderförfettning
Med stigande alkoholkonsumtion ses ökad risk för åderförfettning. Risken ökar vid frekvent intensivkonsumtion. Lägst risk för åderförfettning finner man bland icke-konsumenter.
Alkohol och psykisk hälsa
Alkohol kan vara ett sätt att dämpa känslor av olust, ångest eller ensamhet, men alkoholkonsumtionen i sig kan också orsaka och förvärra psykiska problem. Intag av alkohol kan leda till en höjning av serotoninnivån, som är högst tillfällig. Dagen efter alkoholintag ses en sänkning av serotoninnivån liknande den hos patienter med depression. Det finns ett klart samband mellan alkoholkonsumtion och upplevd nedstämdhet.
Depression är två till fyra gånger vanligare hos personer med hög alkoholkonsumtion. Alkoholens depressiva effekt minskar dock snabbt vid minskad konsumtion. Vid ångest har alkohol ofta en påtaglig ångestdämpande effekt. Effekten är emellertid kortvarig (timmar). Därefter har alkoholen en ångestaktiverande effekt på grund av dess stimulering av stressystemet. Hög alkoholkonsumtion försämrar även sömnkvalitet och minskar pannlobernas återhämtning, vilket ökar risken för psykisk ohälsa.
Kontakt
Pernilla Larsson, Region Jönköpings län
pernilla.larsson@rjl.se
Senast uppdaterad 11 december, 2024 av conny.thalin@rjl.se