Om systoliskt och diastoliskt blodtryck hamnar i olika kolumner, väljs den kolumn som motsvarar högst risk.
Deltagare som har känd hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom, diabetes, familjär hyperkolesterolemi eller andra kroniska sjukdomar: behandlande läkare meddelas för individuell åtgärds- och behandlingsplan. Finns ingen behandlande läkare kontaktas läkare på vårdcentral.
Risknivå 1 | Blodtryck <140/90 |
Åtgärder | Ingen åtgärd förutom genomgång av deltagarens hela hälsokurva och samtal utifrån den samt främja goda levnadsvanor. Blodtryck 130–139/85-89 benämns högt-normalt blodtryck. Risken för att utveckla hypertoni ökar ju närmare gränsen för hypertoni man kommer. Personer med högt-normalt blodtryck har ungefär dubbelt så hög risk att inom 10 år utveckla hypertoni jämfört med personer med blodtryck <130/85. EXTRA VIKTIGT MED LIVSTIL Deltagare med högt-normalt blodtryck rekommenderas själva se till att blodtrycket kontrolleras årligen (inte nödvändigtvis på vårdcentralen). |
Verktyg och resurser | Blodtrycket – en skrift om högt blodtryck, Hjärt-lungfonden Högt blodtryck, 1177 |
Risknivå 2 | Förhöjt blodtryck 140–159/90-99 |
Åtgärder | Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Vid betydande ohälsosamma matvanor (ruta 3 eller 4 på Hälsokurvan) genomför rådgivande samtal och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Vid rökning genomför rådgivande samtal om rökstopp och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om rökstopp. Vid otillräcklig fysisk aktivitet genomför rådgivande samtal om fysisk aktivitet kompletterat med FaR. Vid riskbruk av alkohol genomför rådgivande samtal. Uppföljning Vid förhöjt blodtryck med eller utan misstanke om ”vitrocksblodtryck” rekommenderas 24-timmarsmätning eller hemblodtrycksmätning. Alternativt, genomför nya blodtrycksmätningar enligt vid tre tillfällen med cirka en veckas mellanrum. Vid kvarstående förhöjt blodtryck eller annan samtidig riskfaktor: samråd med läkare för planering och kompletterande provtagning. Om ej förhöjt blodtryck vid uppföljning och ingen annan riskfaktor: deltagare rekommenderas själva se till att blodtrycket kontrolleras årligen (inte nödvändigtvis på vårdcentralen). |
Verktyg och resurser | Blodtrycket – en skrift om högt blodtryck, Hjärt-lungfonden Högt blodtryck, 1177 |
Risknivå 3 | Förhöjt blodtryck 160–179/100–109 |
Åtgärd | Samråd med läkare för åtgärd och eventuell kompletterande provtagning såsom lipidstatus, elektrolytstatus och urinsticka inkl. EKG. Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Vid betydande ohälsosamma matvanor (ruta 3 eller 4 på Hälsokurvan) genomför rådgivande samtal och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Vid rökning genomför rådgivande samtal om rökstopp och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om rökstopp. Vid otillräcklig fysisk aktivitet genomför rådgivande samtal om fysisk aktivitet kompletterat med FaR. Vid riskbruk av alkohol genomför rådgivande samtal. |
Verktyg och resurser | Blodtrycket – en skrift om högt blodtryck, Hjärt-lungfonden Högt blodtryck, 1177 |
Risknivå 4 | Förhöjt blodtryck ≥180 / ≥110 |
Åtgärder | Samråd med läkare direkt för åtgärd och eventuell kompletterande provtagning såsom lipidstatus, elektrolytstatus och urinsticka inkl. EKG. Ge råd om hälsosamma levnadsvanor. Vid betydande ohälsosamma matvanor (ruta 3 eller 4 på Hälsokurvan) genomför rådgivande samtal och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om matvanor. Vid rökning genomför rådgivande samtal om rökstopp och remittera för kvalificerat rådgivande samtal om rökstopp. Vid otillräcklig fysisk aktivitet genomför rådgivande samtal om fysisk aktivitet kompletterat med FaR. Vid riskbruk av alkohol genomför rådgivande samtal. |
Verktyg och resurser | Blodtrycket – en skrift om högt blodtryck, Hjärt-lungfonden Högt blodtryck, 1177 |
Standardiserad blodtrycksmätning
Blodtrycket mäts lämpligast i slutet av undersökningen.
Kolla alltid radialispulsen före blodtryckskontroll: kontroll av frekvens och om pulsen är regelbunden. Vid oregelbunden puls använd manuell blodtrycksmanschett. Vid oregelbunden puls och/eller vid puls under 50 slag/minut eller vid puls över 100 slag/minut rådgör med läkare på vårdcentralen. Vid förmaksflimmer eller andra rytmrubbningar bör manuell mätning användas.
Efter 5 minuters vila mäts blodtrycket 3 gånger i höger arm i sittande med stöd för rygg och arm. Om elektronisk mätare (Omron M7 eller Omron i-C10) används beräknas medelvärdet av de två sista av tre mätningar. Vid manuell mätning anges värdet på 2 mm när och medelvärdet av de två sista av tre mätningar beräknas.
Värdet för diastolisk och systoliskt blodtryck bedöms var för sig och värdet som signalerar högst risk avgör placeringen på hälsokurvan.
Vid förhöjt blodtryck och misstanke om ”vitrocksblodtryck” överväg 24-timmarsmätning eller hemblodtrycksmätning.
Blodtryckskontrollerna kan göras av hälsosamtalaren eller av annan personal enligt vårdcentralens rutiner.
24-timmarsmätning
I stället för att mäta blodtrycket vid tre tillfällen kan 24-timmarsmätning av blodtrycket göras. Här gäller lägre gränsvärden för diagnos, ≥130/80 mmHg över dygnet eller ≥135/85 mmHg dagtid eller ≥120/70 mmHg nattetid.
Hemblodtryck
Även hemblodtryck kan göras men viktigt då med noga information så att blodtrycksmätningen genomförs på ett korrekt sätt. Dessa blodtryck ligger 5 mmHg lägre än mottagningstryck. Den diagnostiska gränsen för hypertoni vid hemblodtrycksmätning är således ≥135/85 mmHg. Handledsmanschett ska aldrig användas.
Snabbguide
Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet drivs från hjärtat och ut i kroppen och tillbaka till hjärtat. Blodtrycket är som högst när hjärtat drar ihop sig och tömmer sig. Det kallas det systoliska trycket eller övertrycket. När hjärtat vilar mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket till en lägre nivå som kallas det diastoliska trycket eller undertrycket. Blodtrycket mäts i mmHg.
En av fem svenskar har högt blodtryck men många är inte medvetna om sitt höga blodtryck då måttligt förhöjt blodtryck inte ger några tydliga symtom. Ett obehandlat högt blodtryck förvärrar på sikt åderförfettningsprocessen i kroppens kärl och är en riskfaktor för stroke, hjärtinfarkt, diabetes, njursjukdom och demens. Blodtrycksnivån styrs av ett komplicerat samspel mellan flera olika organ, blodkärlen, njurarna, det centrala nervsystemet och olika hormoner.
Gynnsamma levnadsvanor vid högt blodtryck:
- viktnedgång vid övervikt
- regelbunden fysisk aktivitet och träning
- kostmönster liknande Medelhavskost: dvs. rikligt med grönsaker, frukt, fisk, nötter, omättat fett och minskat intag av rött kött och feta mejeriprodukter
- mindre mängder alkohol om alkoholkonsumtionen är för hög (10 – 18 procent av alla förhöjda blodtryck orsakas av alkohol)
- reducerat saltintag, Livsmedelsverket rekommenderar högst 6 gram salt/dag dvs. en tesked. Observera att detta är totalmängden salt/dag och att större delen av vårt saltintag kommer från bröd, ost, charkprodukter och färdigmat. Högt och kontinuerligt intag av lakrits kan för vissa individer rubba saltbalansen och ge högt blodtryck.
- stresshantering
- rökstopp (då rökning höjer blodtrycket och högt blodtryck är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom samt att rökstopp minskar risken för hjärt-kärlsjukdom oberoende av blodtrycket)
- snusstopp (då snus höjer blodtrycket)
Bakgrund
Definition förhöjt blodtryck: Blodtrycksnivåer ≥ 140/90 efter upprepade undersökningar (enligt svenska rekommendationer).
Primär hypertoni (förhöjt blodtryck) innebär att man inte kan hitta någon enstaka utlösande orsak till det förhöjda blodtrycket. Omkring 95 procent av alla fall av förhöjt blodtryck räknas som primär hypertoni och har multifaktoriell etiologi. Högt blodtryck är mycket ovanligt i kulturer med hälsosamma levnadsvanor. Vi vet inte exakt hur blodtrycket regleras i kroppen, det är ett komplicerat samspel mellan flera olika organ, blodkärlen, centrala nervsystemet och olika hormoner.
I 5 procent av fallen är det höga blodtrycket ett symtom på andra sjukdomar och kallas då sekundär hypertoni. Sekundär hypertoni bör misstänkas hos yngre patienter (under 40 år) med grad 2-hypertoni och vid symtom som inger misstanke om annan genes. Det kan handla om hormonrubbningar, sjukdom i njurarna mm.
Primär aldosteronism är den vanligaste orsaken till sekundär hypertoni med en uppskattad prevalens bland hypertonipatienter på 5–13 procent. Primär aldosteronism orsakas av överproduktion av aldosteron från den ena eller båda binjurarna. Mindre än hälften av patienter med primär aldosteronism har lågt kaliumvärde. Screening för primär aldosteronism görs med aldosteron/reninkvot i plasma.
Vissa läkemedel som t.ex. p-piller (kan orsaka högt blodtryck hos fem procent av användarna) och kortison kan orsaka sekundär hypertoni.
Kvinnor som får högt blodtryck under graviditeten löper fyra gånger så hög risk att få hypertoni tio år senare i livet.
5–10 procent av alla patienter med hypertoni har obstruktiv sömnapné som karaktäriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Vanliga symtom på sömnapné är bl. a. orolig sömn, dagtrötthet, humörsvängningar, ökad nattlig urinproduktion, bevittnade uppgifter om snarkningar och andningsuppehåll. Det är kraftigt ökat förekommande hos patienter med svårbehandlat blodtryck, övervikt, bukfetma, diabetes, hjärtsvikt och förmaksflimmer. I dessa fall ska man vara frikostig med utredning (sömnregistering).
Det finns en viss genetisk bakgrund till högt blodtryck. Ungefär hälften av de som drabbas av högt blodtryck har hypertoni i släkten. Det finns även vissa gener som påverkar saltupptaget i njurarna och därmed blodtrycket. Tio procent av Sveriges befolkning har vid 30 år ett förhöjt blodtryck. Vid 60 år uppfyller hälften kriterier för hypertoni. Högt blodtryck ökar risken för att insjukna i kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, stroke och njurinsufficiens. Denna riskökning är oberoende av andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och lika för män och kvinnor. Målblodtryck vid behandling i Sverige är 140/90 mm Hg eller lägre. De grupper av blodtryckssänkande läkemedel som används i Sverige ger en likartad sänkning av blodtrycket (cirka 10/5 mmHg) när läkemedlen används som monoterapi.
Icke farmakologisk behandling
Det starka sambandet mellan högt blodtryck och det metabola syndromet gör det till en självklarhet att råd om levnadsvanor alltid ska ingå i behandlingen av högt blodtryck. Viktnedgång vid övervikt, regelbunden fysisk aktivitet, rikligt med grönsaker och frukt, högst måttlig alkoholkonsumtion (om alkoholkonsumtionen är ökad) samt reducerat saltintag har väl dokumenterade effekter vid hypertoni. Exempel på sådana kostmönster är DASH (Dietary Approaches to Stop Hypertension) och Medelhavsdieten som båda är rika på grönsaker och frukt (se avsnitt mat i detta metodstöd).
Levnadsvaneåtgärder och dess effekter på blodtrycket:
Åtgärd | Rekommendation | Förväntad reduktion av systoliskt blodtryck* |
Viktbalans | Upprätthåll BMI 20–25 (vuxna) Viktminskning | 5–10 mmHg/10 kg |
Frukt och grönt | Minst 5 portioner frukt och grönsaker (>70 g vardera) dagligen | 8–14 mmHg |
Begränsat saltintag | <100 mmol Na/dag (<2,4 g Na eller <6 g NaCI) | 2–8 mmHg |
Fysisk aktivitet | Regelbunden aerobisk fysisk aktivitet, ex rask promenad >30 minuter de flesta dagar | 4–9 mmHg |
Måttlig alkoholkonsumtion | Män < 21 enheter/vecka, Kvinnor <14 enheter/vecka | 2–4 mmHg |
Levnadsvanor som kan rekommenderas vid högt blodtryck (efter British Hypertension Society 2004). För alkohol gäller reduktionen av blodtrycket om man går från hög alkoholkonsumtion till måttlig. *Den förväntade reduktionen för en enskild intervention är inte oberoende av övriga interventioner.
Förhöjt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom
Slutsatser från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, 2008, ingen ändring efter revidering av riktlinjerna 2018
- Förhöjt blodtryck ökar risken för insjuknande och död i hjärtinfarkt och total död (mycket gott vetenskapligt underlag).
- Vid hypertoni minskar blodtryckssänkande behandling risken för stroke, hjärtinfarkt och död (evidensstyrka 1*).
- Det finns ett flertal olika livsstilsförändringar (fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring, stresshantering, rökstopp och minskning av högt alkoholintag), som gynnsamt kan påverka riskfaktorer för framtida hjärtkärlsjukdom med eller utan samtidig sänkning av blodtrycket (evidensstyrka 1).
- Livsstilsåtgärder kan minska behovet av behandling med läkemedel och ska vara basen i omhändertagandet av personer med högt blodtryck (evidensstyrka 1).
- Även för personer med högt blodtryck är rökstopp en prioriterad åtgärd, som kan medföra stora behandlingsvinster (evidensstyrka 1).
- Den absoluta behandlingseffekten är större med högre initialt blodtryck (evidensstyrka 1).
- Den relativa behandlingseffekten av blodtryckssänkande behandling är lika för kvinnor och män men den absoluta vinsten är lägre för kvinnor (evidensstyrka 1).
- Det finns god dokumentation för att behandla hypertoni upp till 80 års ålder (evidensstyrka 1).
* Evidensstyrka 1 är den högsta evidensgraden (finns grad 1-4): kräver minst 2 oberoende studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av flera originalstudier med högt bevisvärde.
Kontakt
Pernilla Larsson, Region Jönköpings län
pernilla.larsson@rjl.se
Senast uppdaterad 18 november, 2024 av conny.thalin@rjl.se