A. Förslag till inbjudningsrutiner
Det bästa sättet att bjuda in till hälsosamtalet är face-to-face, vilket är det sätt som i första hand rekommenderas vid inbjudan av förstagångsföräldrar till barnhälsovården.
När detta inte är möjligt finns det två rekommenderade sätt att bjuda in till hälsosamtal. Dessa två sätt har stöd i forskningen om man vill nå så många som möjligt och dessutom få så många som möjligt i socioekonomiskt utsatta grupper att delta.
1. Inbjudan med telefonavisering
Inbjudan skickas med information om hälsosamtalet och att kontakt kommer att tas via telefon för att berätta mer om hälsosamtalet. Under telefonsamtalet kan den inbjudne ställa frågor och få fördjupad information. Om invånaren väljer att tacka ja ges möjlighet att direkt boka en tid som passar. I inbjudan erbjuds invånaren dessutom att själv direkt gå in på 1177 och boka en tid utan att invänta telefonsamtal. Tiden bokas minst en vecka innan hälsosamtalet, så att patienten hinner ta prover innan hälsosamtalet.
2. Inbjudan med förbokad tid
I inbjudan finns en förbokad tid med datum, klockslag och plats angiven. Invånaren kan välja att tacka ja eller nej via ett portofritt svarsbrev eller via sina sidor på 1177. Invånaren kanske vill delta men vill komma på en annan tid och kan i så fall ange detta i svaret. Invånaren kan då få en ny tid utskickad. Alternativt kan invånaren själv gå in via 1177 och boka om sin tid. En påminnelse ökar deltagandet med ungefär 25 procent. För att hinna med att skicka en påminnelse och eventuellt boka en annan tid samt att deltagaren hinner ta prover innan hälsosamtalet krävs att inbjudan skickas minst 6 veckor före planerat besök.
Inbjudan med telefonavisering ger högre deltagande än inbjudan med förbokad tid och ger dessutom högre deltagande i socioekonomiskt svaga grupper. De som har prövat båda inbjudningssätten upplever dessutom att telefoninbjudan totalt sett innebär mindre stress och mindre administration, eftersom man slipper bevaka om patienten svarar eller inte samt slipper skicka påminnelser och göra ombokningar.
Att skicka en inbjudan, där invånaren enbart erbjuds att själv gå in på 1177 eller kontakta vårdcentralen för att boka tid rekommenderas inte. Det sättet ger ett betydligt lägre deltagande och leder till så kallad ”selection bias”, det vill säga ett snett urval av invånare. Det innebär att det framför allt är socioekonomiskt priviligierade invånare med bättre hälsa och levnadsvanor, som anmäler sig på bekostnad av invånare med lägre socioekonomisk status med sämre hälsa och mindre goda levnadsvanor.
B. Hälsosamtalet
1. Det är bra om det finns ett särskilt rum för hälsosamtalen med tillgång till dator, utrustning för mätning av vikt, längd, midja och stuss samt blodtrycksmätning och eventuella broschyrer och annat patientmaterial.
2. Det är en klar fördel om en och samma utförare genomför hälsosamtalet och också tar hand om eventuella återbesök. Bestäm tid för eventuellt återbesök redan vid hälsosamtalet.
3. Till patienter som behöver och önskar öka sin fysiska aktivitet kan recept på fysisk aktivitet utfärdas. Stöd kan ges på kommunens Hälsocenter. Dit kan även patienter med måttligt ohälsosamma matvanor hänvisas liksom patienter med upplevd ensamhetsproblematik. Patienter som använder tobak erbjuds stöd för tobaksstopp hos diplomerad rökavvänjare och patienter med betydande ohälsosamma matvanor erbjuds kvalificerat stöd hos diplomerad matrådgivare. Andra resurspersoner som kan vara aktuella är stödresurs för råd och stöd vid riskbruk av alkohol samt kurator eller psykolog vid psykosocial ohälsa.
4. De olika momenten utförs lämpligen i följande ordning
Innan hälsosamtalet:
- För in provsvar i webbstödet och läs igenom deltagarens svar i enkäten innan hälsosamtalet
Under hälsosamtalet:
- Informera om vad hälsosamtalet innebär och ta reda på vilka förväntningar deltagaren har
- Vägning och mätning
- Ifyllande av matfrågor (för hälsosamtal digitalt görs detta på dator i hemmet eller på
- vårdcentralen) och eventuellt motionsfrågor (görs digitalt av utföraren i webbstödet)
- Diskussion och genomgång av hälsoenkäten med eventuella kompletteringar eller ändringar
- Blodtrycksmätning
- Upprättande av Hälsokurva (görs automatiskt av webbstödet)
- Diskussion och samtal kring resultatet av Hälsokurvan och även frågor i enkäten, som inte ingår i Hälsokurvan
- Fyll i ”Mina mål” om patienten uttryckt vilja att förbättra sina levnadsvanor
- Erbjud råd, stöd och uppföljning om behov och önskemål finns
- Erbjud remiss till annan resursperson för kvalificerat rådgivande samtal där indikation finns
C. Hälsokurvan
Om hälsosamtalet genomförs med hjälp av webbstödet besvaras hälsoenkäten inklusive matfrågorna digitalt av deltagaren på en dator i hemmet eller på vårdenheten.
När det gäller fysisk aktivitet kan det bli aktuellt med kompletterande frågor med hjälp av frågeunderlag avseende fysisk aktivitet (”Fysisk aktivitet beräkna”). Detta underlag fylls i digitalt av den som genomför hälsosamtalet i samband med detta.
Provsvar och mätvärden fylls i digitalt i webbstödet av utföraren.
Eventuella poängberäkningar avseende svar på frågor i enkäterna genomförs automatiskt av webbstödet. Poäng, provsvar och mätvärden förs automatiskt in i datagrindarna på Hälsokurvan. Webbstödet markerar även kryss i rätt ruta på Hälsokurvan och ritar automatiskt upp en Hälsokurva.
1. Fysisk aktivitet
Fråga 3.2.2
Har deltagaren kryssat i ruta 1 (stillasittande fritid) i enkätfråga 3.2.2 skrivs 0001 i datagrinden och ett kryss sätts i kolumn 4.
Har deltagaren kryssat i ruta 4 (hård träning eller tävlingsidrott) skrivs 9000 i data-grinden och ett kryss sätts i kolumn 1.
Har deltagaren satt kryss i ruta 2 (måttlig motion) eller 3 (ansträngande motion och träning) i enkätfråga 3.2.2 fyller DU (OBS! ej patienten) i ”Fysisk aktivitet – beräkna”, där antalet kilokalorier som förbrukas per vecka under fritiden samt vid transport till och från arbetet beräknas. Energifaktortabell för aktiviteter som saknas i ”Fysisk aktivitet beräkna” finns i bilaga under flik 2. Där finns även en mer detaljerad manual, som visar hur du fyller i ”Fysisk aktivitet beräkna”. Skriv ut ”Fysisk aktivitet resultat” och lämna till deltagaren. Använd ”Fysisk aktivitet resultat” som underlag för ditt samtal om fysisk aktivitet med patienten.
2. Mat
Fråga 3.3
Resultatet av frågorna om matvanor, som besvaras i ”Inför hälsosamtalet” beräknas automatiskt digitalt och framgår av resultatrapporten ”Matvanor”. Skriv ut ”Matvanor och lämna till deltagaren. Deltagarens Matpoäng ska automatiskt hamna i datagrinden på Hälsokurvan. Om patienten hamnar på ”Nivå 1” (grön) i Matvanor ska krysset på Hälsokurvan hamna på ruta 1 (grön) osv. Använd ”Matvanor” som underlag för ditt samtal om mat med patienten.
OBS! Deltagarens Nivå kan hamna en nivå lägre än vad som motsvarar deltagarens totala matpoäng om hen har en stor konsumtion av godsaker.
3. Alkohol
Fråga 3.4.1.2 och 3.4.1.3, 3.4.1.4 – 3.4.1.7
Alkoholkonsumtionen redovisas som antalet standardglas, som konsumeras en vanlig vecka (fråga 3.4.1.2). Antalet standardglas förs in i datagrinden på Hälsokurvan och kryss sätts i lämplig ruta.
För den som aldrig använder alkohol skrivs 000 i datagrinden. För den som nyttjar alkohol mycket sällan skrivs 001 i datagrinden.
Intensivkonsumtion varje månad (fråga 3.4.1.3) betraktas som riskbruk och kryss sätts i ruta 3 på Hälsokurvan även om den totala veckokonsumtionen skulle vara lägre. Vid intensivkonsumtion varje vecka eller oftare sätts kryss i ruta 4 oavsett totalkonsumtion.
Om deltagaren svar Ja på minst 2 av de fyra så kallade CAGE-frågorna (3.4.1.4. – 3.4.1.7) om alkohol sätts en punkt i kolumn 4 på Hälsokurvan oavsett det antal standardglas som deltagaren uppgett att den dricker.
4. Tobak
Fråga 3.5.
Antalet cigaretter som röks per dag sätts i datagrinden för den som röker varje dag eller så gott som dagligen. För den som röker ibland (”feströker”) sätts 01 i datagrinden. Om deltagaren röker 1-9 cigaretter per dag sätts kryss i ruta 3 på Hälsokurvan. För den som röker minst 10 cigaretter per dag sätts kryss i ruta 4.
För den som röker pipa sätts ett kryss i rutan för ”Annat” på Hälsokurvan och omräkning görs till antal cigaretter per dag enligt omräkningstabell och detta antal skrivs in i datagrinden.
Omräkningstabell
1 cigarr = 5 cigaretter
1 cigarrcigarett (cigarill) = 2 cigaretter
1 paket tobak (40 g) = 40 cigaretter
För att få åtgången per dag divideras med sju.
Exempel: ett paket tobak per vecka = 40/7 = cirka 6 cigaretter per dag.
För den använder vanligt eller vitt snus sätts ett kryss i rutan för Snus och ett kryss sätts i ruta 2 på Hälsokurvan.
Rökning med vattenpipa markeras med kryss i datagrinden för Vattenpipa. Ingen omräkning till cigaretter görs. För den som röker vattenpipa dagligen eller så gott som dagligen sätts kryss i ruta 4 på Hälsokurvan. För den som röker vattenpipa ibland sätts kryss i ruta 3.
För den som röker e-cigaretter sätts ett kryss i rutan för ”Annat” och ett kryss i ruta 2 på Hälsokurvan.
För den som röker annan tobaksprodukt i form av cigarrer, cigariller eller cigarrcigaretter räknas antalet om till antal cigaretter enligt tabell ovan och fylls i rutan för cigaretter i frågeformuläret med eventuell addering av antal rökta cigaretter av den som håller i hälsosamtalet. Kryss sätts i rutan för ”Annat” på Hälsokurvan.
För den som endast röker andra tobaksprodukter än cigarrer, cigariller, cigarrcigaretter, cigaretter, piptobak, vattenpipa sätts 01 i datagrinden. Kryss sätts i rutan för ”Annat” och kryss sätts i ruta 3 på Hälsokurvan.
För den som använder (ej rökning) annan tobaks- eller nikotinprodukt sätts kryss i rutan för ”Annat” och kryss sätts i ruta 2 på Hälsokurvan.
För den som den som använder nikotinersättningsmedel sätts ett kryss i rutan för ”Annat” och kryss sätts i ruta 2 på Hälsokurvan.
Om en patient använder flera olika typer av tobaks- eller nikotinprodukter räknas det kryss som hamnar längst till höger på Hälsokurvan när kurvan ritas upp.
5. Livssituation
Fråga 4.1, 4.2, 4.4 och 4.6
Att bo tillsammans med make/maka/sambo/partner (fråga 4.1) ger 2 poäng och att vara särbo/delsbo (fråga 4.1) ger 1 poäng. Att ha någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt (fråga 4.2) ger 1 poäng. Den som är arbetslös (fråga 4.4) får 0 poäng, övriga får 1 poäng (anställd, egen företagare, pensionär, studerande m m). Den som räknar med att bli arbetslös (fråga 4.4.5) får minus 1 poäng. Den som inte har några ekonomiska problem (fråga 4.6) får 1 poäng. Summan av poängen skrivs in i datagrinden och motsvarande kryss sätts i Hälsokurvan. För den som hamnar i kolumn 2 eller 3 enligt Hälsokurvan kan ”20 frågor om din livssituation” utnyttjas som kompletterande underlag vid eventuellt stödsamtal. OBS! Om någon svarat Delvis ger det inte poäng. Endast hela poäng skrivs in på Hälsokurvan.
6. Psykisk hälsa
Fråga 5.5 och 5.6
Lägg ihop poängen för stressfråga (fråga 5.5) och symtomfråga (fråga 5.6).
Varje Ja-svar på symtomfrågan (sömnbesvär, oro/ångest, nedstämdhet/depression, allmän trötthet) ger 1 poäng.
Stresspoängen räknas ut efter hur deltagaren kryssat i fråga 5.5 enligt följande: Mät med linjal. 0-19 mm från vänster kant ger 0 poäng, 20 – 34 mm ger 1 poäng, 35 – 44 mm ger 2 poäng och 45 – 50 mm ger 3 poäng.
Summan av poängen skrivs in i datagrinden och motsvarande kryss sätts på Hälsokurvan. För den som hamnar i kolumn 2 eller 3 enligt Hälsokurvan kan ”20 frågor om din livssituation” utnyttjas som kompletterande underlag vid eventuellt stödsamtal.
7. Ärftlighet diabetes
Fråga 2.1
Antalet nära (biologiska/genetiska) släktingar (föräldrar, syskon) med diabetes noteras i datagrinden och motsvarande kryss sätts i Hälsokurvan.
8. Ärftlighet hjärt-kärlsjukdom
Fråga 2.2.1.1.1, 2.2.1.2.1, 2.3.1.1.1 och 2.3.1.2.1
Endast hjärtinfarkt och/eller stroke. Frågorna gäller biologiska (genetiska) släktingar.
Respektive förälders ålder när han/hon första gången insjuknade i hjärt-kärlsjukdom noteras i datagrindarna och motsvarande kryss sätts i Hälsokurvan.
Om båda föräldrarna haft hjärt-kärlsjukdom sätter man två kryss på Hälsokurvan. Man utgår sedan från det kryss som hamnar längst till höger.
Om båda kryssen hamnar i ruta 2 ersätts dessa med ett kryss i ruta 3. Om båda kryssen sitter i ruta 3 ersätts dessa med ett kryss i ruta 4. Detta beror på att dubbel ärftlighet har större tyngd än enkel ärftlighet.
9. BMI
Räknas ut efter vikt och längd (vikten i kg divideras två gånger med längden i meter).
Exempel: vikt 70,1 kg, längd 1,75 meter. Viktindex: 70,1 : 1,75 : 1,75 = 22,9.
OBS! BMI anges med en decimal.
10. Midja-stuss-kvot
Mätningen görs med vanligt måttband. Klipp av måttbandet vid 120 cm för att minska risken för felmätning genom att måttbandet vänds fel. Midjan mäts i höjd med navelplanet mitt mellan revbensbågen och övre bäckenkanten efter normal utandning. Dra upp skjorta/blus och mät direkt på huden så att du säkrare kan se var navelplanet är. Speciellt hos korta kvinnor kan man vid mätning i navelplanet få ett felaktigt för högt värde beroende på att man mäter runt crista iliaca. Man bör i så fall mäta i ett något högre plan så att mätningen görs tydligt mellan nedre revbensbågen och crista iliaca (höftbenskammen).
Stussen mäts utanpå byxa/kjol vid tjockaste omkretsen över stussen. Lösa föremål i fickorna som plånbok, snusdosa mm tas bort före mätningen. OBS! Se till att mätningarna görs i vågplanet, d v s se till så att måttbandet inte hamnar snett.
Kvoten anges med två decimaler (midjeomfånget divideras med stussomfånget).
11. Blodtryck
Blodtrycket mäts i höger arm i sittande efter 5 minuters vila. Använd helst validerad elektronisk blodtrycksmätare till exempel Omron M7 Intelli IT eller Omron M10-IT. Mät tre gånger med 1 minuts mellanrum. Medelvärdet för de två sista av tre mätningar förs in på Hälsokurvan.
Blodtrycket mäts lämpligast i slutet av undersökningen.
Om krysset för systoliskt respektive diastoliskt blodtryck hamnar i olika rutor gäller det kryss som hamnar längst till höger.
12. S-Kolesterol (Totalkolesterol)
Behöver inte tas fastande. Ingår i lipidstatus.
13. Kronisk sjukdom
Denna parameter behöver oftast inte användas vid vanliga hälsosamtal på yngre men kan bli aktuellt då riskpatienter remitterats för utredning av övriga riskfaktorer.
Om patienten har flera kroniska sjukdomar skrivs den diagnos som ur hjärt-kärlsjukdom bedöms vara allvarligast in.
Hjärtinfarkt och stroke ger kryss i ruta 4. Hypertoni och annan hjärt-kärlsjukdom som angina pectoris, claudicatio intermittens m m medför kryss i ruta 2, 3 eller 4 beroende på svårighetsgrad, ålder och kön. Att ha hypertoni är således en riskfaktor även om blodtrycket är välreglerat med mediciner.
Diabetes mellitus medför kryss i ruta 4 och prediabetes medför kryss i ruta 3.
14. Vikt
Anges i kg med en decimal. Deltagaren får vara klädd i långbyxor och skjorta alternativt kjol och blus eller liknande, men utan skor, plånböcker och andra tyngre föremål.
15. Längd
Mäts utan skor. Anges i meter med två decimaler.
16. Midja
Se punkt 10.
17. Stuss
Se punkt 10.
18. S-LDL (LDL-kolesterol)
Tas i vissa fall. Ingår i lipidstatus. Behöver inte tas fastande.
19. S-HDL (HDL-kolesterol)
Tas i vissa fall. Ingår i lipidstatus. Behöver inte tas fastande.
20. S-TG (triglycerider)
Ej fastande. Tas i vissa fall.
21. S(fPt)-TG (triglycerider)
Fasteprov triglycerider.
22. P-Glukos
Tas icke-fastande. Vid förhöjt värde kan det bli aktuellt att ta fasteprov P(fPt)-Glukos. Se under Ärftlighet diabetes.
23. P(fPt)-Glukos
Fasteprov glukos. Se under Ärftlighet diabetes.
24. HbA1c
”Långtidssocker”. Behöver ej tas fastande.
25. ɣ-GT
Tas i vissa fall.
26. Hb
Tas i vissa fall.
Övriga rutiner
A. En färgkopia av hälsokurvan, ”Mina mål” och ”Matvanor” lämnas till deltagaren. Om frågeunderlaget för fysisk aktivitet fyllts i lämnas även ”Fysisk aktivitet resultat”, som innehåller sammanfattning och råd, till deltagaren.
B. Bestäm återbesökstid direkt innan deltagaren går från hälsosamtalet efter att ni kommit överens om eventuella livsstilsförändringar. Det är en stor fördel om eventuell partner kan vara med vid samtal om mat.
För Region Jönköpings län gäller dessutom:
- Alla invånare erbjuds riktat hälsosamtal genom en personlig inbjudan från den vårdenhet, där de är listade, det år de fyller 40, 50, 60 och 70 år.
- Alla förstagångsföräldrar bjuds in av barnhälsovården vid barnets 10-månadersbesök.
- Inbjudan sker via webbstödet med hjälp av de inbjudningsmallar som finns i webbstödet, när det inte är möjligt att bjuda in face-to-face.
- Hälsosamtalet och hälsokurvan dokumenteras i Cosmic enligt särskilda rutiner.
Remiss till resurspersoner på vårdcentralen för kvalificerat rådgivande samtal:
- Patienter med betydande ohälsosamma matvanor remitteras till diplomerad matrådgivare
- Patienter med tobaksbruk remitteras till diplomerad tobaksavvänjare
Nedanstående patienter kan hänvisas till kommunens hälsocenter:
- Patienter med otillräcklig fysisk aktivitet och som fått fysisk aktivitet på recept (FaR)
- Patienter med måttligt ohälsosamma matvanor
- Patienter med ensamhetsproblematik eller svagt socialt nätverk
Personalutbildning
Vidareutbildning för den personal som sysslar med hälsosamtal anordnas genom heldagsträffar en till två gånger per år.
Kontakt
Pernilla Larsson, Region Jönköpings län
pernilla.larsson@rjl.se
Senast uppdaterad 18 november, 2024 av conny.thalin@rjl.se