Hoppa till innehåll

Samarbetsområden

Sydöstra sjukvårdsregionen har i 2024 års överenskommelse om samverkan och vård beslutat att öka det gemensamma arbetet inom sex områden:

  • Ledning och styrning
  • Patientens egenkraft och samskapande
  • Kunskapsstyrning
  • Långsiktig och hållbar arbetsfördelning
  • Effektiva processer
  • Attrahera och utveckla kompetenser

Ledning och styrning

Vår ambition att öka vårt gemensamma arbete utgår från gemensamma värderingar och synen på Sydöstra sjukvårdsregionen som ett system inom vilket vi solidariskt hjälper varandra. Att tillsammans utveckla och erbjuda jämlik hälso- och sjukvård till mer än 1 miljon invånare kräver ett tydligt ledarskap, tillit, mångas delaktighet, långsiktighet och förmåga till samsyn över organisatoriska gränser.

Hållbar utveckling och gemensam systemförståelse är utgångspunkter för att nå bästa möjliga resultat. Vi är noga med att involvera invånare och patienter i utvecklingsarbetet. Vi stimulerar innovation, forskning och ständiga förbättringar. Gamla arbetssätt och processer fasas systematiskt ut i takt med att nya införs.

Med hjälp av gemensamma mål och systematisk uppföljning förbättrar vi kvalitet och tillgänglighet, och med hjälp av öppna ekonomiska jämförelser lär vi oss att effektivt ta vara på våra resurser och arbeta kostnadseffektivt. 2024 förtydligar vi uppdraget till regionala programområden att följa upp resultat och åtgärda variation utifrån identifierade gap och nationella kunskapsstöd. Vi är noga med att ställa och besvara frågor om hur vi ligger till.

Principen att i första hand hjälpas åt nationellt eller sjukvårdsregionalt gäller generellt och
genomsyrar helt vårt angreppssätt inom exempelvis digital utveckling och ordnat införande av läkemedel och medicintekniska produkter. 2024 inrättar vi ett gemensamt kansli för organiserad prostatatestning och utreder möjligheterna att samarbete med ytterligare screening- och hälsovårdsprogram.

För att kunna leda i komplexa system och rusta oss inför framtida utmaningar utvecklar vi en gemensam ledarsyn och gemensamma koncept. Vi ser även till att det finns mötesplatser för dialog och styrning som stöder samspel mellan verksamhetschefer, regionledningar och regionsjukvårdsledning.

Vikten av hållbar utveckling utifrån de globala målen i Agenda 2030 är tydligare än någonsin. Det gäller i arbetet med att minska klimatpåverkan och effektivisera användning av naturresurser, men också vår förmåga att tillsammans möta hot och kriser med hög beredskap och robusta försörjningssystem.

Vi fördjupar vårt samarbete med civil beredskap utifrån det nya krisberedskapssystemet och rådande omvärldsläge. För att öka motståndskraften i våra regioner och effektivisera utvecklingsarbetet upprättar vi en gemensam handlingsplan för civil beredskap 2024.

Patientens egenkraft och samskapande

Vi fortsätter att utveckla ett person- och familjecentrerat förhållningssätt där invånarens egenkraft bidrar till våra möjligheter att erbjuda god och jämlik hälso- och sjukvård. Vi stärker vår förmåga att utgå från individuella behov så att fler patienter ses som samarbetspartners och erbjuds samordnade planer där de själva är delaktiga i sin vård.

Vår gemensamma ambition är att stödja invånare, patienter och närstående att

  • ta ansvar för sin hälsa
  • ha kompetens för sin diagnos och situation
  • delta i beslut om sin vård utifrån sin egen förmåga
  • följa ordinationer
  • vid behov tacka nej till erbjuden vård

Vi samarbetar kring utmaningarna med skillnader i hälsa mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar, ohälsosamma levnadsvanor, psykisk ohälsa och en åldrande befolkning. Vi har gemensamma processer för att följa upp folkhälsoläget ur olika perspektiv och samverkar med andra samhällsaktörer kring hälsodata. Vi samarbetar för digitalisering som bidrar till jämlik hälsa.

Vi samarbetar både i generella och riktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi utvecklar och erbjuder riktade hälsosamtal och gemensamma utbildningar inom hälsoområdet. Vi utvecklar metoder och digitala tjänster för att stödja goda levnadsvanor hos alla invånare och gör riktade insatser för invånare som har stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Vårt samarbete för att stärka patientens egenkraft och samskapande med hälso- och sjukvården är en del i våra ambitioner att ställa om till en mer nära och sömlös vård tillsammans med kommuner och civilsamhälle.

Vi samordnar och tar vara på befintliga arenor och gemensamma resurser. Vi ensar och stärker befintliga system och arbetssätt för ökad trygghet hos patienter, närstående och medarbetare.

Konkreta exempel på gemensamt prioriterade utvecklingsområden för att stärka patientens egenkraft och samskapande:

  • digitala stöd- och behandlingsprogram
  • första linjens vård
  • patientens kunskapsstöd och 1177.se
  • patientkontrakt
  • riktade hälsosamtal
  • screening och hälsovårdsprogram

Kunskapsstyrning

Sjukvårdsregionens kunskapsstyrning utgår från visionen och inriktningen för Nationellt system för kunskapsstyrning 2023–2027. Vår ambition är att gå från etablering till hållbar drift och utveckling inriktad på implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap samt uppföljning och resultat. Övergripande mål är god och jämlik vård och hälsa, och att bästa tillgängliga kunskap tillämpas i varje patientmöte.

Det sjukvårdsregionala arbetet drivs i programområden med lednings- och processtöd från de tre regionerna via kunskapsråd och samverkansgrupper. Programområdena är motor i sjukvårdsregional kunskapsstyrning med uppdrag att följa upp och analysera medicinsk kvalitet, volymer, tillgänglighet och patientrapporterade utfallsmått utifrån sjukvårdsregionens patientlöften om god vård. Programområdena initierar, driver och stödjer utveckling av processer, remissvägar och samarbete i hela vårdkedjan. De föreslår och genomför prioriterade åtgärder utifrån vad som är bäst för invånarna. Programområdena har en central roll i implementeringen av nationella kunskapsstöd.

De regionala samverkansgrupperna stödjer de regionala programområdena och fyra nationella programområden som sjukvårdsregionen har värdskap för. Samverkansgrupperna är plattform för erfarenhetsutbyte och lärande. I uppdraget ingår att samordna och utveckla gemensamma arbetssätt och strukturer.

Sjukvårdsregionen har representanter i nationella programområden, samverkansgrupper, arbetsgrupper, kunskapssystemets beredningsgrupp och styrgrupp. Vi har värdskap för de nationella programområdena:

  • barns och ungdomars hälsa
  • kvinnosjukdomar och förlossning
  • perioperativ vård, intensivvård och transplantation
  • rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin

Sjukvårdsregionen ansvarar för processtöd och nödvändiga stödjande kompetenser som ger förutsättningar för programområdena att utföra det nationella uppdraget. Vi samordnar svar på remisser från myndigheter och nationella programområden.

Under 2024 har vi särskilt fokus på verksamhetsutveckling, tillämpning av nationella kunskapsstöd och prioriteringar i införande och utfasning av metoder, arbetssätt och vårdutbud.

Långsiktig och hållbar arbetsfördelning

Utmaningar i tillgänglighet och ekonomi samt effekterna av nationell högspecialiserad vård accentuerar behovet att stärka och vidareutveckla gemensamma processer och sjukvårdsregional arbetsfördelning.

Vi hjälper varandra att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård i hela sjukvårdsregionen. En av våra strategier för att minska variation i tillgänglighet och medicinska resultat är systematisk arbetsfördelning och gemensamt arbete med väntetider och operationsplanering.

Vi fortsätter arbetet för att kunna erbjuda patienter vård i varandras regioner. Vår gemensamma ambition att fördela arbete innebär en kulturförändring för både medarbetare och patienter. Under 2024 behöver vi utvidga det etablerade arbetssättet med gemensam analys av tillgänglighetsdata, planering och styrning av patientflöden till fler områden och verksamheter.

Arbetet leds av regionernas hälso- och sjukvårdsdirektörer, vårddirektörer och motsvarande chefer. Förslag till arbetsfördelning tas fram i samverkan och förankras i kunskapsråd och berörda programområden. Analysteamets kompetens, stöd och sammanställningar av underlag är avgörande för möjligheterna att planera tillsammans.

Vi stödjer patientgrupper med störst behov. Hittills har sjukvårdsregionen infört viss arbetsfördelning inom gynekologi, ögonsjukvård, allmänkirurgi och urologi. Under 2024 utreder vi möjligheter till gemensam planering och arbetsfördelning inom ortopedi, öron-, näs- och halssjukvård samt kärl- och plastikkirurgi.

Effektiva processer

Samarbetet i sjukvårdsregionen ska bidra till en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Vår princip är att i första hand se vilka insatser som är lämpligast att göra i nationell samverkan, därefter med samlade resurser på sjukvårdsregional nivå och slutligen i respektive region.

Samordnade remissvar och samarbete inom digital utveckling, upphandling, digitala patientutbildningar, screening och testning är exempel där nyttan att göra tillsammans i sjukvårdsregionen är tydlig. Med samlad kompetens tar vi fram koncept som går att tillämpa i våra tre regioner.

Under 2024 fortsätter vi utveckla effektiva processer för att hushålla med resurser och minska dubbelarbete. De regionala programområdena och samverkansgrupperna har i uppdrag att identifiera områden som ger samordningsnytta. Inom läkemedelsområdet pågår arbete med att ta fram gemensam statistik på kliniknivå för att möjliggöra jämförelse och löpande uppföljning.

Andra identifierade områden att utveckla gemensamma processer inom är smittskydd, beredskap, civilt försvar, 1177.se, kliniska kunskapsstöd och medicinsk teknik.

Attrahera och utveckla kompetenser

Alla regioner har i stort sett samma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Det är angeläget med en gemensam bild över situationen och att arbeta aktivt med att behålla och utveckla befintliga resurser och attrahera framtida kompetens.

Sjukvårdsregionens gemensamma arbete kring kompetensförsörjning utgår från Sveriges kommuners och regioners långsiktiga strategier. Under 2024 koncentreras samarbetet på

  • attraktiv arbetsgivare
  • nya lösningar
  • hållbart arbetsliv.

Sjukvårdsregionens samverkan kring läkarutbildningen vid Linköpings universitet omfattar bland annat utveckling av kvalitet, utrustning, verksamhetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna fördelas på fyra huvudstudieorter, Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar. Region Jönköpings län och Region Kalmar län har dessutom anknytningsavtal inom ramen för det nationella avtalet om läkarutbildning och
forskning.

Under 2024 kommer de första läkarstudenterna som går den nya sexåriga och
legitimationsgrundande läkarutbildningen ut på klinisk praktik. Det innebär bland annat ökade krav på bedömning av praktiska färdigheter enligt den nationella modellen Entrustable Professional Activities.

I sjukvårdsregionen värdesätts pedagogiska meriter och forskningsmeriter på likartat sätt.
Sjukvårdsregionen samverkar också med medicinska fakulteten vid Linköping universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö samt Hälsohögskolan vid Jönköping University kring verksamhetsförlagd utbildning för övriga vårdprofessioner. Samverkan kring utbildningsuppdraget i sjukvårdsregionen sker även med kommunerna.

Det sjukvårdsregionala vårdkompetensrådet ska

  • främja dialog och samverkan med berörda parter på sjukvårdsregional nivå
  • samla och föra dialog om huvudmännens kompetensbehov och kompetensöverföring till lärosätena
  • samordna arbetet med det gemensamma utbildningsuppdraget för alla relevanta utbildningar
  • samverka med övriga regionala vårdkompetensråd
  • samverka och föra dialog med det nationella vårdkompetensrådet
  • öka attraktiviteten som arbetsgivare.

Vårt samarbete för att möta framtida kompetensbehov genom att behålla och utveckla befintliga resurser inriktas på

  • ökat lärande om ”rätt kompetens och arbetssätt”
  • gemensam kompetensanalys
  • samnyttjande av resurser med spetskompetens.

Vårt samarbete och erfarenhetsutbyte för att skapa hållbara strukturer för
chefer och medarbetare inriktas på

  • ledarutveckling
  • förutsättningar för ökad tjänstgöringsgrad
  • förutsättningar för förlängt arbetsliv
  • minskad sjukfrånvaro.

Senast uppdaterad 20 december, 2023 av conny.thalin@rjl.se