Hoppa till innehåll

Samarbetsområden

Sydöstra sjukvårdsregionen har i 2025 års överenskommelse om samverkan och vård beslutat att öka det gemensamma arbetet inom sex områden:

  • Ledning och styrning
  • Patientens egenkraft och samskapande
  • Kunskapsstyrning
  • Långsiktig och hållbar arbetsfördelning
  • Effektiva processer
  • Attrahera och utveckla kompetenser

Ledning och styrning

Vår ambition att öka vårt gemensamma arbete utgår från gemensamma värderingar och synen på Sydöstra sjukvårdsregionen som ett system inom vilket vi solidariskt hjälper varandra. Att tillsammans utveckla och erbjuda jämlik hälso- och sjukvård till mer än 1 miljon invånare kräver ett tydligt ledarskap, tillit, mångas delaktighet, långsiktighet och förmåga till samsyn över organisatoriska gränser.

Hållbar utveckling och gemensam systemförståelse är utgångspunkter för att nå bästa möjliga resultat. Vi är noga med att involvera invånare och patienter i utvecklingsarbetet. Vi stimulerar innovation, forskning och systematiskt förbättringsarbete. Tillsammans hjälps vi åt att säkra att våra processer skapar värde för de vi är till för, samt att fasa ut gamla arbetssätt som inte längre ger bästa nytta för våra invånare och patienter.

Med hjälp av gemensamma mål och systematisk uppföljning förbättrar vi kvalitet och tillgänglighet, och med hjälp av öppna ekonomiska jämförelser lär vi oss att effektivt ta vara på våra resurser och arbeta kostnadseffektivt. 2024 förtydligar vi uppdraget till regionala programområden att följa upp resultat och åtgärda variation utifrån identifierade gap och nationella kunskapsstöd. Vi är noga med att ställa och besvara frågor om hur vi ligger till.

Med kvalitet som strategi och, för samverkan relevanta, gemensamma mål samt systematisk uppföljning förbättrar vi ständigt vårt sjukvårdssystem. Genom att öppet jämföra våra processer, resultat och kostnader utvecklar vi våra arbetssätt för att få bästa effekt och nytta av insatta resurser, vilket ger en effektiv verksamhet och låg kostnadsutveckling. Vi är noga med att ställa frågor om hur vi ligger till samt lära och agera på svaren.

Principen att i första hand hjälpas åt nationellt eller sjukvårdsregionalt gäller generellt och genomsyrar helt vårt angreppssätt inom exempelvis digital utveckling och ordnat införande av läkemedel och medicintekniska produkter.

För att fortsatt vara framgångsrika, leda i komplexa system och rusta oss inför framtida utmaningar gör vi våra ledare delaktiga i att omvärldsbevaka och ge förslag på hur vår samverkan kan utvecklas. Vi ser även till att det finns mötesplatser för dialog och styrning som stöder samspel mellan verksamhetschefer, regionledningar och regionsjukvårdsledning. Vikten av hållbar utveckling utifrån de globala målen i Agenda 2030 är tydligare än någonsin. Det gäller i arbetet med att minska klimatpåverkan och effektivisera användning av naturresurser, men också vår förmåga att tillsammans möta hot och kriser med hög beredskap och robusta försörjningssystem.

Samverkansuppgiften att stärka arbetet med civilt försvar har fått ökad betydelse. Arbetet sker enligt SKR:s överenskommelser med staten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och innebär bland annat arbete med remissvar, kompetensutveckling och andra kunskapshöjande aktiviteter.

Patientens egenkraft och samskapande

Vi arbetar för att stärka patienternas egenkraft och möjligheter till samskapande med hälso- och sjukvården genom att samordna och utnyttja befintliga resurser. Vi förbättrar system och arbetssätt för att öka tryggheten för patienter, närstående och medarbetare, och strävar efter en mer nära vård och ett sömlöst samarbete med kommuner och civilsamhället. Genom att involvera patienternas kunskap och erfarenheter ökar vi tillgängligheten till vården.

Vi följer nationella rutiner för patient- och närståendemedverkan och arbetar
med att rekrytera representanter. Vi hanterar utmaningar som socioekonomiska
skillnader i hälsa, ohälsosamma levnadsvanor, psykisk ohälsa och en åldrande
befolkning genom samarbete och digitalisering för jämlik hälsa. Vi genomför
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att minska behovet av
sjukhusvård.

Vi utvecklar samarbeten och metodutveckling inom hälsoområdet, inklusive digitala lösningar och riktade insatser för dem med särskilda behov. Vi fortsätter utforska utvecklingspotential inom flera områden, såsom 1177.se, personcentrerad vård och precisionsmedicin. 

Kunskapsstyrning

Sjukvårdsregionens kunskapsstyrning utgår från visionen och inriktningen för Nationellt system för kunskapsstyrning 2023–2027. Vår ambition är att gå från etablering till hållbar drift och utveckling inriktad på implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap samt uppföljning och resultat. Övergripande mål är god och jämlik vård och hälsa, och att bästa tillgängliga kunskap tillämpas i varje patientmöte.

Det sjukvårdsregionala arbetet drivs i programområden med lednings- och processtöd från de tre regionerna via kunskapsråd och samverkansgrupper. Programområdena är motor i sjukvårdsregional kunskapsstyrning med uppdrag att följa upp och analysera medicinsk kvalitet, volymer, tillgänglighet och patientrapporterade utfallsmått utifrån sjukvårdsregionens patientlöften om god vård. Programområdena initierar, driver och stödjer utveckling av processer, remissvägar och samarbete i hela vårdkedjan. De föreslår och genomför prioriterade åtgärder utifrån vad som är bäst för invånarna. Programområdena har en central roll i implementeringen av nationella kunskapsstöd.

De regionala samverkansgrupperna stödjer de regionala programområdena och fyra nationella programområden som sjukvårdsregionen har värdskap för. Samverkansgrupperna är plattform för erfarenhetsutbyte och lärande. I uppdraget ingår att samordna och utveckla gemensamma arbetssätt och strukturer.

Sjukvårdsregionen har representanter i nationella programområden, samverkansgrupper, arbetsgrupper, kunskapssystemets beredningsgrupp och styrgrupp. Vi har värdskap för de nationella programområdena:

  • barns och ungdomars hälsa
  • kvinnosjukdomar och förlossning
  • perioperativ vård, intensivvård och transplantation
  • rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin

Sjukvårdsregionen ansvarar för processtöd och nödvändiga stödjande kompetenser som ger förutsättningar för programområdena att utföra det nationella uppdraget. Vi samordnar svar på remisser från myndigheter och nationella programområden.

Under 2025 har vi fortsatt fokus på verksamhetsutveckling, tillämpning av nationella kunskapsstöd. Arbetet med området lågvärdevård kan stödja oss i fortsatt arbete med prioriteringar i införande och utfasning av metoder, arbetssätt och vårdutbud.   

Långsiktig och hållbar arbetsfördelning

Vi hjälper varandra att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård i hela sjukvårdsregionen. Vi fortsätter arbetet för att kunna erbjuda patienter vård i varandras regioner. Vår gemensamma ambition att fördela arbete innebär en kulturförändring för både medarbetare och patienter.

Utmaningar i tillgänglighet och ekonomi samt effekterna av nationell högspecialiserad vård har under 2024 förstärkt värdet av en långsiktig och hållbar arbetsfördelning. Resultatet av arbetet med att minska variation i tillgänglighet och medicinska resultat ger stöd för att den systematiska arbetsfördelningen och det gemensamma arbetet med väntetider och operationsplanering är redo att fördjupas ytterligare. En utredning ska kartlägga och ta fram utvecklingsförslag för en långsiktig och hållbar arbetsfördelning i Sydöstra sjukvårdsregionen. 

Arbetet leds av regionernas ledningsstrukturer och förstärks med utredare och befintliga arbetsgrupper med uppdrag att ta fram fler förslag på möjlig samverkan. Analysteamets kompetens, stöd och sammanställningar av underlag kommer fortsatt utgöra grunden för arbetsgruppen.

Vi stödjer patientgrupper med störst behov. Hittills har sjukvårdsregionen genomfört samarbeten inom gynekologi, ögonsjukvård, allmänkirurgi och urologi. Under 2025 utreder vi möjligheter till fortsatt gemensam planering och arbetsfördelning inom dessa och eventuellt ytterligare områden. 

Effektiva processer

Samarbetet i sjukvårdsregionen ska bidra till en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Vår princip är att i första hand se vilka insatser som är lämpligast att göra i nationell samverkan, därefter med samlade resurser på sjukvårdsregional nivå och slutligen i respektive region.

Samordnade remissvar och samarbete inom digital utveckling, upphandling, digitala patientutbildningar, screening och testning är exempel där nyttan att göra tillsammans i sjukvårdsregionen är tydlig. Med samlad kompetens tar vi fram koncept som går att tillämpa i våra tre regioner.

Under 2025 fortsätter vi utveckla effektiva processer för att hushålla med resurser och minska dubbelarbete. De regionala programområdena och samverkansgrupperna har i uppdrag att identifiera områden som ger samordningsnytta. 

Inför 2025 fokuseras uppdraget, Utöver verksamhetsutveckling och tillämpning av nationella kunskapsstöd fokuseras uppdraget även på prioriteringar i införande och utfasning av metoder, arbetssätt och vårdutbud.

Inom läkemedelsområdet pågår samarbete där det är möjligt, till exempel gemensamma tjänster, bevakning av patentutgångar samt gemensamma avtal och samarbeten. Andra identifierade områden för att utveckla effektiva processer är det gemensamma projektet med organiserad prostatatestning. Arbetet inom smittskydd, beredskap och civilt försvar, kliniska kunskapsstöd och ordnat införande av medicinsk teknik fortgår.

Attrahera och utveckla kompetenser

Alla regioner har i stort sett samma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Det är angeläget med en gemensam bild över situationen och att arbeta aktivt med att behålla och utveckla befintliga resurser och attrahera framtida kompetens.

Sjukvårdsregionens gemensamma arbete kring kompetensförsörjning utgår från Sveriges kommuners och regioners långsiktiga strategier. Under 2024 koncentreras samarbetet på

  • attraktiv arbetsgivare
  • nya lösningar
  • hållbart arbetsliv.

Sjukvårdsregionens samverkan kring läkarutbildningen vid Linköpings universitet omfattar bland annat utveckling av kvalitet, utrustning, verksamhetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna fördelas på fyra huvudstudieorter, Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar.

Under 2024 har ett nytt och långsiktigt avtal om den regionaliserade läkarutbildningen undertecknats. Det nationella ALF-avtalet (Avtal om läkarutbildning och forskning) skrivs mellan staten och de regioner som har lärosäte med medicinsk fakultet. Linköpings universitet och Region Östergötland har ett regionalt avtal (RALF) där Region Jönköpings län och Region Kalmar län ansluter genom samverkansavtalet-RALF.

Via det regionala vårdkompetensrådet (RVKR) samverkar sjukvårdsregionen med medicinska fakulteten vid Linköpings universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö, Hälsohögskolan vid Jönköping University samt kommunerna kring bland annat verksamhetsförlagd utbildning.  

Läs hela dokumentet här: Överenskommelse om samverkan och vård i Sydöstra sjukvårdsregionen 2025

Senast uppdaterad 30 januari, 2025 av Viktoria.Lindstedt@regionkalmar.se