Riktade hälsosamtal – tandhälsa

Hur tycker du att din tandhälsa är?

Frågan om tandhälsa genererar inte svar i hälsokurvan. Nedan följer åtgärder beroende på svar på frågan.

Svar	Mycket bra/Ganska bra
Åtgärder	Bekräfta och uppmuntra att fortsätta med nuvarande rutiner som en viktig preventiv åtgärd.
Verktyg och resurser

Svar	Varken bra eller dålig
Åtgärd	Förslag på frågor att ställa för att gå vidare: När var du senast hos din tandläkare/tandhygienist? Har du för vana att regelbundet gå för undersökning av din tandhälsa? Om ja, finns ingen anledning till ytterligare åtgärd. Om det var >24 månader sedan senaste besöket, kan det vara bra att uppmana deltagaren till att själv söka tid hos sin tandläkare/tandhygienist.
Verktyg och resurser

Svar	Ganska dålig/Mycket dålig
Åtgärder	Förslag på frågor att ställa för att gå vidare:   Ser att du upplever att din tandhälsa är ganska dålig eller mycket dålig. Varför tycker du det? När var du senast hos din tandläkare/tandhygienist? Jag skulle rekommendera dig att snarast kontakta tandvården för en undersökning så att du kan få hjälp med din mun/dina tänder.
Verktyg och resurser

Snabbguide

• Både parodontit (tandlossning) och hjärt-kärlsjukdom har komplicerade sjukdomsförlopp. Sjukdomarna har många gemensamma riskfaktorer.
• Studier har visat att hos patienter med hjärt-kärlsjukdom är det 1,5–2 gånger vanligare med tandlossning än i befolkningen i stort.
• Tobaksrökning är en mycket stark riskfaktor för parodontit.
• En god oral hälsa är starkt förknippad med en bättre livskvalitet.
• Rekommenderat råd är att aktivt arbeta hälsofrämjande och se till att patienten får adekvat hjälp för att behandla sjukdom och förhindra att sjukdom uppstår på nytt.

Vinster med god tandhälsa

• Bättre livskvalitet och ett ökat självförtroende. Risk för infektioner och tandvärk minimeras. Bättre förmåga att kunna tillgodogöra sig maten.
• Minskad systemisk inflammation till följd av parodontit minskar insulinresistens samt bidrar till bättre förhållanden avseende serologiska parametrar, vilket kan vara kopplat till hjärt-kärlsjukdom.
• Minskade kostnader för reparativa åtgärder hos tandläkare.

Tips till deltagare som vill minska risken för dålig munhälsa

• Sköt din munhygien enligt 2+2+2-metoden; borsta tänderna 2 gånger/dag med 2 cm fluortandkräm i 2 minuter. Lägg därtill tandtråd/mellanrumsborste/tandsticka en gång per dag.
• Skaffa dig hälsosamma kostvanor – begränsa dina kostintag till 5 gånger/dag och välj produkter med lågt sockerinnehåll.
• Gå regelbundet till tandvården för undersökning och behandling av eventuella sjukdomstillstånd.

Bakgrund

Parodontit och hjärt-kärlsjukdomar med bakgrund i ateroskleros (angina pectoris, hjärtinfarkt och plötslig död, och cerebrovaskulära sjukdomar såsom aterotrombotisk hjärninfarkt (stroke) samt perifera kärlsjukdomar) är vanligt förekommande i befolkningen. Båda sjukdomarna har ett komplicerat sjukdomsförlopp. De kliniska manifestationerna i form av vävnadsdestruktion i parodontiet (käkben, bindvävsfibrer och tandkött) respektive i kärlväggen är en effekt av individens inflammatoriska svar och immunologiska reaktioner. Ett samband mellan sjukdomarna har under senare år studerats.

Studier har visat att parodontit är 1,5–2 gånger vanligare hos patienter med hjärt-kärlsjukdom än hos befolkningen i stort. De parodontala variabler som används för att definiera parodontit är antal tänder, förekomst av djupa fickor med blödning, antal tandköttsfickor med fästenivå ≥3 mm samt alveolär benförlust på röntgen. Parodontit har i en metaanalys visats ge en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, men riskökningen skiljer något beroende på typ av studie.

Att sakna fler än 10 tänder tycks öka risken för förekomst av hjärt-kärlsjukdom samt har visat sig vara en riskfaktor för för tidig död oavsett orsak samt död i hjärt-kärlsjukdom. Epidemiologiska studier kan emellertid inte bevisa orsaksfaktorerna.

Definition

Tandhälsa är en tydlig indikator på generell hälsa, välmående och livskvalitet. Tandhälsa omfamnar många olika sjukdomar och tillstånd, såsom karies, parodontal sjukdom, tandförluster, oral cancer, orala manifestationer av HIV, trauma, förvärvade eller medfödda defekter såsom läpp-, käk- och gomspalter.

Karies, den vanligaste sjukdomen i munnen, orsakas av att bakterier på tänderna metaboliserar socker och andra kolhydrater i maten till laktat (syra). Förskjutning till lägre pH-värde i bakteriebeläggningen resulterar i en demineralisering, tandytan blir ojämn och porös. Syran brukar verka i ungefär en halvtimme efter en måltid. Oftast kan saliven neutralisera syrorna och reparera en ytlig skada på tandytan, speciellt om fluorid finns närvarande. Vid ogynnsamma förhållanden finns en uppenbar risk att demineraliseringen resulterar i ”synliga” kaviteter/hål i tandens emalj respektive dentin, som då kan behöva förses med fyllning.

Parodontal sjukdom är den näst vanligaste sjukdomen i munnen. Sjukdomarna kan delas in i två olika huvudgrupper:

• Gingivit, vilket är en ospecifik inflammation i gingivan (tandköttet), orsakat av dysbios i den orala mikrofloran (biofilmen) i anslutning till tandytan och gingivan. Gingivit är reversibel och kan försvinna utan permanenta defekter under förutsättning att biofilmen mekaniskt avlägsnas som vid tandborstning och vi brukar kalla detta tillstånd för gingivit.
• Parodontit förutsätter att gingivan är inflammerad, men nu har biofilmen hunnit utvecklas och är mer dysbiotisk och till övervägande del anaerob. Inflammationen i mjukvävnaden involverar även hårdvävnadsfästet till tanden. Detta resulterar över tid till att tandens fäste förloras och tanden/tänderna kommer efter ett tag att kännas lösa. Om parodontit inte behandlas kommer vävnadsförlusten resultera i tandförlust.

Allmän rekommendation för vuxna

Den allmänna rekommendationen för en god tandhälsa är att sköta sin egenvård, där det är lämpligt att utföra munhygienrutiner med fluortandkräm 2 gånger/dag. Rekommendationen är att besöka tandvården regelbundet baserat på individuella behov. Det är också av största vikt att försöka upprätthålla goda kostvanor och inte ha fler än 5 födoämnesintag/dag.

Den allmänna rekommendationen är att avstå all form av tobak. Det vetenskapliga läget visar inte att snusning har någon negativ effekt på parodontit eller oral cancer. Det är däremot visat att snusning har toxiska effekter på tandkött och slemhinnor vid appliceringsstället, vilket kan resultera i mjukvävnadsförluster som kan ha estetiska konsekvenser. Bruk av e-cigarett ska inte rekommenderas, då det är en okontrollerad produkt utan klarlagda effekter på vår hälsa.

Tandhälsa och hjärt-kärlsjukdom

Orsaker

En systemisk påverkan av den subgingivala mikrofloran vid parodontit har diskuterats, där denna föreslås framdriva inflammation och immunsvar.

Parodontit har föreslagits kunna påverka följande processer som är negativa för hjärt-kärlsjukdomens utveckling:

• Endotelcellsdysfunktion
• Aktivering av trombocyter, vilket ökar risken för proppbildning
• Påverkan på systemiska markörer för inflammation, såsom C-reaktivt protein (CRP), cirkulerande leukocyt- och neutrofilcellsnivåer, högre nivåer av proinflammatoriska cytokiner
• Påverkan på nivåer och fördelning av blodfetter, så att risken för ateroskleros ökar

Gemensamma riskfaktorer

Parodontit och hjärt-kärlsjukdom delar många riskfaktorer, såsom ålder, kön, familjehistoria av sjukdom, övervikt, tobaksrökning, diabetes och psykologisk stress. Dessa faktorer påverkar de båda sjukdomarna oberoende av varandra.

Behandling av parodontit

Motstridiga resultat har presenterats angående huruvida parodontit ger ökad risk för en ny hjärt-kärlhändelse hos individer med redan känd hjärt-kärlsjukdom.

Behandling av parodontit tycks ha en viss positiv systemisk effekt. Behandlingen ger en måttlig reduktion av CRP, viss förbättring av endotelcellsfunktionen, samt en positiv påverkan på markörer för systemisk inflammation. Hur stor effekt detta har för att förebygga hjärt-kärlsjukdom är inte beskrivet.

Preventionsstudier där man studerar om behandling av parodontit ger lägre risk för utveckling av hjärt-kärlsjukdom (primärprevention) saknas ännu och är sannolikt svåra att genomföra. Endast enstaka studier har studerat om behandling av parodontit ger lägre risk för förnyad hjärt-kärlhändelse (sekundärprevention).

Sammanfattning

Parodontit är vanligare hos patienter med hjärt-kärlsjukdomar orsakade av ateroskleros. Med anledning av detta är det av största vikt att förebygga utveckling av parodontal sjukdom samt bibehålla inflammationsfria förhållanden i parodontiet.

Behandling av parodontit kan ge positiva effekter på markörer för systemisk inflammation men det är i nuläget inte bevisat att parodontal behandling minskar risken för utveckling av hjärt-kärlsjukdom eller förbättrar prognosen vid redan känd hjärt-kärlsjukdom.

Kontakt

Pernilla Larsson, Region Jönköpings län
pernilla.larsson@rjl.se

Senast uppdaterad 18 november, 2024 av conny.thalin@rjl.se