Hoppa till innehåll

Samarbetsområden

Sydöstra sjukvårdsregionen har i 2023 års överenskommelse om samverkan och vård beslutat att öka det gemensamma arbetet inom sex områden:

  • Ledning och styrning
  • Patientens egenkraft och samskapande
  • Kunskapsstyrning
  • Långsiktig och hållbar arbetsfördelning
  • Inget dubbelarbete
  • Attrahera och utveckla kompetenser

Ledning och styrning

Vi utgår från gemensamma värderingar och synen på Sydöstra sjukvårdsregionen som ett system inom vilket vi solidariskt hjälper varandra.

Vi är noga med att involvera invånare och patienter i utvecklingsarbetet. Vi stimulerar innovation, forskning och ständiga förbättringar. Gamla arbetssätt och processer fasas systematiskt ut i takt med att nya införs.

Med hjälp av gemensamma mål och systematisk uppföljning förbättrar vi kvalitet och tillgänglighet, och med hjälp av öppna ekonomiska jämförelser lär vi oss att effektivt ta vara på våra resurser och bromsa kostnadsutvecklingen.

Principen att i första hand hjälpas åt nationellt eller sjukvårdsregionalt gäller generellt och genomsyrar helt vårt angreppssätt inom exempelvis digital utveckling och ordnat införande av läkemedel och medicintekniska produkter.

Vi utvecklar våra ledare tillsammans enligt gemensamma koncept. Vi ser även till att det finns mötesplatser för dialog och styrning som stöder samspel mellan verksamhetschefer, regionledningar och regionsjukvårdsledning.

Vikten av hållbar utveckling utifrån de globala målen i Agenda 2030 är tydligare än någonsin. Det gäller i arbetet med att minska klimatpåverkan och effektivisera användning av naturresurser, men också vår förmåga att tillsammans möta hot och kriser med hög beredskap och robusta försörjningssystem.

Att stärka det civila försvaret är en ny samverkansuppgift. Arbetet sker enligt SKR:s överenskommelser med staten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Patientens egenkraft och samskapande

Vi ökar vårt gemensamma arbete att stärka patienternas egenkraft och deras möjligheter till samskapande med hälso- och sjukvården genom att samordna och ta vara på befintliga arenor och gemensamma resurser. Vi ensar och stärker befintliga system och arbetssätt för ökad trygghet hos patienter, närstående och medarbetare.

Vårt samarbete är en del i vår strategi att utveckla och ställa om till en mer nära vård och ett sömlöst samarbete med kommunerna och civilsamhället. Genom att ta vara på patienternas kraft och kunskap ökar vi dessutom tillgängligheten till vården.

Vi utvecklar samarbetet med patient- och närståenderepresentanter, sprider goda exempel och undersöker möjligheter till synergier lokalt, sjukvårdsregionalt och nationellt.

Vi samarbetar i utmaningarna med ökande skillnader i hälsa mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar, ohälsosamma levnadsvanor, psykisk ohälsa och en åldrande befolkning. Vi har en kontinuerlig trendspaning för folkhälsoläget ur patient-, befolknings- och organisationsperspektiv, samverkar med andra samhällsaktörer kring hälsodata och driver digitalisering som bidrar till jämlik hälsa. Generella och riktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser hjälper oss att ställa om till nära vård och undvika behov av reaktiva vårdinsatser och inläggningar på sjukhus.

Vi fortsätter att utveckla och erbjuda riktade hälsosamtal och gemensamma utbildningar inom hälsoområdet. Vi samarbetar kring metodutveckling, digitalisering kopplad till levnadsvanor, insatser för att stärka egenkraften hos alla invånare och riktade insatser till dem som har stöd enligt LSS. Vi fortsätter införandet av organiserad prostatacancertestning.

Exempel på områden med utvecklingspotential:

  • Patientens kunskapsstöd och redaktionell samverkan på 1177.se utifrån personcentrade och sammanhållna vårdförlopp.
  • Erfarenhetsutbyte och utveckling av första linjens vård för att skapa möjligheter till ett sammanhållet system och en väg in i hälso- och sjukvården utifrån invånarnas behov.
  • Användning av patientkontrakt.
  • Användning av den digitala stöd- och behandlingsplattformen.
  • Genom person- och familjecentrering utvecklar vi en grund för samskapande med patienter och invånare. Vi tar vara på patienternas kunskap om sin egen situation och stödjer deras möjligheter att lära av varandra.
  • Vi tar vara på den snabba utvecklingen av precisionsmedicin och breddar begreppet att även omfatta precisionshälsa. Utvecklingsområdet spänner från genetik och högteknologiska insatser inom utredning och behandling till att äldre multisjuka får individuella insatser för stärkt autonomi och livskvalitet.

Kunskapsstyrning

Sjukvårdsregionens kunskapsstyrning utgår från visionen och inriktningen för Nationellt system för kunskapsstyrning 2023–2027. Vår ambition är att gå från etablering till hållbar drift och utveckling inriktad på implementering och tillämpning av bästa tillgängliga kunskap samt uppföljning och resultat. Vårt övergripande mål är god och jämlik vård och hälsa, och att bästa tillgängliga kunskap tillämpas i varje patientmöte.

Det sjukvårdsregionala arbetet drivs i programområden med lednings- och processtöd från de tre regionerna via kunskapsråd och samverkansgrupper. Vi samordnar svar på remisser från myndigheter och nationella programområden.

Programområdena är motor i sjukvårdsregional kunskapsstyrning med uppdrag att följa upp och analysera medicinsk kvalitet, volymer, tillgänglighet och patientrapporterade utfallsmått utifrån sjukvårdsregionens patientlöften om god vård. Programområdena initierar, driver och stödjer utveckling av processer, remissvägar och samarbete i hela vårdkedjan. De föreslår och genomför prioriterade åtgärder utifrån vad som är bäst för invånarna. Programområdena har en central roll i implementeringen av nationella kunskapsstöd.

De regionala samverkansgrupperna stödjer de regionala programområdena och fyra nationella programområden som sjukvårdsregionen har värdskap för.

Samverkansgrupperna är plattform för erfarenhetsutbyte och lärande. I uppdraget ingår att samordna och utveckla gemensamma arbetssätt och strukturer.

Sjukvårdsregionen har representanter i nationella programområden, samverkansgrupper, arbetsgrupper, kunskapssystemets beredningsgrupp och styrgrupp. Vi har värdskap för de nationella programområdena:

  • barns och ungdomars hälsa
  • kvinnosjukdomar och förlossning
  • perioperativ vård, intensivvård och transplantation
  • rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin

Långsiktig och hållbar arbetsfördelning

Coronapandemin och pågående utveckling av nationell högspecialiserad vård accentuerar behovet att stärka och vidareutveckla gemensamma processer och sjukvårdsregional arbetsfördelning.

Vi hjälper varandra att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård i hela sjukvårdsregionen. En av våra strategier för att minska variation i tillgänglighet och medicinska resultat är systematisk arbetsfördelning och gemensamt arbete med väntetider och operationsplanering.

Vi fortsätter och utvidgar arbetet med en långsiktigt hållbar modell för att kunna erbjuda patienter vård i varandras regioner. Arbetet omfattar gemensam analys av tillgänglighetsdata och gemensam planering och styrning av patientflöden.

Modellen ska stödja patientgrupper med störst behov. Under 2023 planeras operationssamverkan för öron-, näsa- och hals, ögon, urologi, ortopedi, kärl- och plastikkirurgi samt gynekologi.

Inget dubbelarbete

Samarbetet i sjukvårdsregionen ska bidra till en så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt. Vår princip är att i första hand se vilka insatser som är lämpligast att göra i nationell samverkan, därefter med samlade resurser på sjukvårdsregional nivå och slutligen i respektive region.

Samordnade remissvar och samarbete inom digital utveckling, upphandling, digitala patientutbildningar, screening och testning är exempel där nyttan att göra tillsammans i sjukvårdsregionen är tydlig. Med samlad kompetens tar vi fram koncept som går att tillämpa i våra tre regioner.

Under 2023 intensifierar vi samarbetet för att minska dubbelarbete. De regionala samverkansgrupperna har i uppdrag att identifiera områden som ger samordningsnytta. Projektet för att hitta en gemensam väg för samordning av hälsodata är ett konkret exempel.

Andra identifierade områden för att minimera dubbelarbete är arbetet med innehåll på 1177.se, kliniska kunskapsstöd och ordnat införande av medicinsk teknik. Exempel på områden att utreda är smittskydd, beredskap och civilt försvar.

Attrahera och utveckla kompetenser

Alla regioner har i stort sett samma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning. Det är angeläget med en gemensam bild över situationen och att arbeta aktivt med att behålla och utveckla befintliga resurser och attrahera framtida kompetens.

Det regionala vårdkompetensrådet och sjukvårdsregionens gemensamma arbete kring kompetensförsörjning utgår från Sveriges kommuners och regioners (SKR) långsiktiga strategier. Under 2023 koncentreras samarbetet på attraktiv arbetsgivare, nya lösningar och ett hållbart arbetsliv.

Sjukvårdsregionens samverkan kring läkarutbildningen vid Linköpings universitet omfattar bland annat utveckling av kvalitet, utrustning, verksamhetsförlagd utbildning och verksamhetsintegrerat lärande. Studenterna fördelas på fyra huvudstudieorter, Linköping, Norrköping, Jönköping och Kalmar. Region Jönköpings län och Region Kalmar län har dessutom möjlighet att skriva anknytningsavtal inom ramen för det nationella ALF-avtalet (Avtal om läkarutbildning och forskning).

Sjukvårdsregionen samverkar med medicinska fakulteten vid Linköpings universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö samt Hälsohögskolan vid Jönköping University kring verksamhetsförlagd utbildning. Samverkan kring utbildningsuppdraget i sjukvårdsregionen sker även med kommunerna.

Vårt samarbete för att möta framtida kompetensbehov genom att behålla och utveckla befintliga resurser inriktas på ökat lärande om ”rätt kompetens och arbetssätt”, gemensam kompetensanalys och samnyttjande av resurser med spetskompetens.

Vårt samarbete och erfarenhetsutbyte för att skapa hållbara strukturer för chefer och medarbetare inriktas på ledarutveckling, förutsättningar för ökad tjänstgöringsgrad, förutsättningar för förlängt arbetsliv samt minskad sjukfrånvaro.

Senast uppdaterad 3 januari, 2023 av conny.thalin@rjl.se